Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starkare skydd för visselblåsare

Den som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetet ska få starkare skydd. Det gäller både privat och offentlig sektor. En utredning lägger idag fram förslag på hur det ska gå till.
Publicerad 20 maj 2014, kl 09:11
Colourbox
Förslaget, i den nya utredningen som presenteras i dag, innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd. Colourbox

I korthet går det ut på att arbetsgivare ska ha rutiner för hur anställda ska kunna larma, att visselblåsarens identitet ska skyddas och att den som larmar ska kunna få skadestånd om hen råkar ut för repressalier.

Vanvård, miljöstörande verksamhet, brottslighet som korruption eller mutor – det finns många exempel på att det är viktigt att det finns människor som slår larm. Men en visselblåsare kan stå väldigt ensam när det stormar. Därför kommer nu en statlig utredning med förslag på hur arbetstagare som slår larm kan skyddas.

Förslaget innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd.

Det ska dock handla om allvarliga missförhållanden som visselblåsaren känner till och huvudregeln är att man ska slå larm internt i första hand.

Utredningen föreslår också att arbetsgivare ska bli skyldiga att införa rutiner för att möjliggöra att anställda ska kunna slå larm. Detta ska finnas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som regleras i Arbetsmiljölagen. Men exakt hur denna skyldighet ska se ut är upp till de enskilda arbetsgivarna. Det ställs högre krav på stora arbetsgivare och företag som är särskilt utsatta för risker.

Till sist ska den som larmar få sin identitet skyddad. Det gäller både om man larmar internt eller externt till någon myndighet eller offentliggör det på annat sätt. Det blir en utvidgning av sekretesslagen och den berör alla som tar emot en arbetstagares larm.

För att kunna få skydd enligt lagen ska det handla om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Det vill man slå fast delvis på grund av erfarenheter i Norge, där det finns en liknande lag och där man ibland hamnat i att personalproblem tagits upp inom ramen för lagen.

Studier visar att många anställda i Sverige struntar i att larma om missförhållanden och förhoppningen från utredarna är att de nya reglerna ska göra att oegentligheter blir kända och kan åtgärdas. Det ska vara tydliga regler om hur man ska göra.

I höstas kom ett förslag från en annan utredning om att meddelarfrihet ska gälla anställda i vård, skola, omsorg även i privat verksamhet. Den nya utredningen tar inte särskilt upp meddelarfriheten, men det nya lagförslaget om stärkt skydd ska gälla även när man på något sätt offentliggör uppgifter om allvarliga missförhållanden.

Utredningen ska skickas ut på remiss nu och förslagen föreslås träda i kraft i juli 2015.

Carita Andersson
[email protected]

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt.