Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stärkt skydd för utländsk arbetskraft

Svenska fackförbund ska få större möjligheter att strejka för utländsk arbetskraft. Det är ett av förslagen för att göra villkoren bättre för utländska arbetstagare i Sverige.
David Österberg Publicerad 4 juni 2019, kl 15:13
Artfolio/Colourbox
Artfolio/Colourbox

Villkoren för personer som i vanliga fall arbetar i ett land men under en tid skickas för att arbeta i ett annat land regleras i EU:s utstationeringsdirektiv.

Förra sommaren ändrades direktivet för att villkoren för utländska och inhemska arbetstagare skulle bli mer lika. Sedan dess har regeringen utrett hur det ändrade direktivet ska genomföras i Sverige och i dag, tisdag, presenterades resultatet.

Utredaren föreslår att svenska fackföreningar ska få större möjligheter att vidta stridsåtgärder – exempelvis strejka – jämfört med i dag. I dag är det enbart tillåtet att vidta stridsåtgärder för minimilön eller kollektivavtalets lägstalön. Enligt förslaget ska det vara tillåtet med stridsåtgärder även för löner som överstiger minimilönen. Enda begränsningen är att facket inte får kräva en lön som är högre än vad en svensk arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat.

Skyddet för utländska arbetstagare ska också förbättras. I dag händer det att arbetsgivare kringgår reglerna i direktivet genom att skicka arbetstagare via en mellanhand. Utredningen föreslår att även en person som skickats via en mellanhand ska betraktas som utstationerad.

Dessutom ska villkoren för den som arbetar mer än tolv månader i Sverige förbättras och fackföreningar får större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få igenom villkoren.

Det nya direktivet berör främst den svenska byggbranschen. Men i framtiden kan det få betydelse även för Unionens medlemmar, har Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Läs mer: Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad 

– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, sa han.

Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 30 juli 2020.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt.