Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Stöd men inte styrning för kreativt företagande

Hur får man unga människor att våga ta steget och omvandla sina drömmar till aktiva företag? Det var den centrala frågan när hiphopkollektivet på Redline Recordings igår träffade politiker och representanter från Unionen Egenföretagare och regionerna Stockholm och Sörmland-Gotland.
Gabriella Westberg Publicerad 13 februari 2015, kl 16:09
Kollega
Från vänster, Gabriel Melki, kommunalråd Botkyrka, Karin Skånberg, regionchef Unionen Stockholm, Henrik Bjurgård, regionchef Unionen Östra Sörmland/Gotland, Åsa Sjölander, vd Unionen Egenföretagare, Linda Pira, artist, Theres Sysimetsä, styrelseledamot Unionen Stockholm, Alice Bah Kuhnke, kulturminister, Salla Salazar, producent. Kollega

I en nedsutten skinnsoffa under ett screentryckt porträtt av Olof Palme, i en källarlokal under Kärsbyskolan i Norsborg, framkristalliserades under torsdagseftermiddagen ett par nycklar till vad som krävs för att gå från dröm till verksamhet. Det behövs vägledning och stöd i rätt stund, stöd som kan komma från kommunen, från staten, från facket eller från olika typer av mentorer.

- Det som inte behövs är ett nej. Säg inte nej! Berätta istället hur man kan göra det bättre, sa Ali Khalil, 22-årig företagare och kommunpolitiker för Miljöpartiet i Botkyrka.

Att starta eget innebär alltid att komma över olika hinder, i allt från att fylla i formulär på rätt sätt till att komma förbi såväl andras som egna fördomar. Det som finns, från början, är en idé och ett driv, en gnista. För att den gnistan inte ska släckas krävs vägledning och stöd från de som redan är etablerade, underströk Ali Khalil.

Redline Recordings har sedan starten i början av 90-talet fungerat som förebilder, nätverkare och slags inkubatorer som hjälpt många svenska hiphopartister att bli sina egna varumärken, till exempel Linda Pira som också deltog i samtalet. Men det har inte alltid gått på löpande band för dem heller.

Salla, en av bröderna Salazar som ingick i gruppen Latin Kings och som grundade Redline Recordings för drygt 20 år sedan, framhöll två personer som varit helt centrala för deras framgång: producenten Gordon Cyrus som tog Latin Kings under sina vingar efter tredjeplatsen i Rap-SM 1991, och Göran, föreståndaren på Kärsbyskolan som gav dem utrymme i en källarlokal under fritidsgården. Där ligger Redline Recordings än i dag och det var där politiker och Unionens representanter träffades igår. Kommunen, däremot, har inte varit till någon hjälp för Redline Recordings, menade Salla.

- De tyckte inte att vi var goda representanter för kommunen. Och vi ville inte låta oss styras.

Det har förändrats nu, kontrade de närvarande politikerna från Botkyrka kommun, som berättade om stora satsningar på att skapa kluster av kreativa näringar i kommunen, med Subtopia i spetsen, som i dag samlar ett par tre hundra kreativa företagare och en ny kreativitetsstrategi som ska fokusera på att bättre ta lokala krafter till vara.

Andelen egna företagare ökar och många är i dag kombinatörer, det vill säga växlar kortare anställningar med fakturering, inte minst inom kulturområdet. För att den tillvaron ska fungera behövs också viss trygghet.

- Vi ger ett forum för att låta människor våga drömma, vi kan ge trygghet för den som vill satsa på att förverkliga sina drömmar och hjälper till med avtalsskrivning, coachning, marknadsplan, vad behöver jag för att starta företag, frågade sig Åsa Sjölander, vd för Unionen Egenföretagare.

- De som är egna företagare i dag anställer folk i morgon. Genom att fånga upp dem i dag ser vi till att skapa en bra arbetsmarknad i morgon, sa Åsa Sjölander.

Hallå där, kulturminister Alice Bah Kuhnke!

De kreativa näringarna står inför utmaningar som andra branscher, men inte nödvändigtvis de samma. Digitaliseringen påverkar kulturarbetarna i hög grad, och att följa med i utvecklingen med kontinuerlig kompetensutveckling är oerhört viktigt även för kulturarbetare, menar kulturminister Alice Bah Kuhnke.

- Det är viktigt att man får sin arbetsgivare att investera i kompetensutveckling. Eller att man avsätter resurser för det själv, om man är sin egen. Jag tycker att man också kan uppvakta sitt fackförbund att anordna utbildningar.

Globaliseringen innebär kanske ett större hot för vissa andra branscher, än för de kreativa – där trenden snarare tillgängliggjort en mycket större marknad.  Några av de största svenska exportsuccéerna de senaste åren har bestått av musik, mode och spel – med global målgrupp.

Spelföretagen bakom Minecraft och Candy Crush Saga har värderats högre än klassiska svenska storindustrier som SSAB och Volvo. Spotify är just nu på väg in på Nasdaq. Bara John Lennon och Paul Mc Cartney har fler listtoppar på den amerikanska Billboard Hot 100 än den svenska låtskrivaren Max Martin.

Vad kan du göra för att se till att unga kreatörer ska våga ge sig in och driva verksamhet på kulturområdet och även hålla ut för att kunna växa?

- Det ligger på mitt område att se till att det finns goda förutsättningar att leva och försörja sig som kulturarbetare, till exempel vad gäller regler kring a-kassan och sjukförsäkringen. Man måste också kunna vara förälder och ta ut föräldraledighet som kulturarbetare. Där har vi en del att göra. Nu har vi nyligen harmoniserat pensionsavtal för scenkonsten med andra branscher. Det är ett första steg.

Men det krävs också politiskt mod för att våga satsa på kulturen, menar Alice Bah Kuhnke.

- Vi som har makt måste vara modiga nog att lämna ifrån oss en del av den makten. Kreativitet och konstnärlig frihet innebär att vi måste våga fördela medel och sedan låta kreatörerna göra vad de vill av det. Vi måste göra kreativa näringar attraktiva för unga entreprenörer.

Gabriella Westberg

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.