• Foto: Pressmaster/Colourbox

Stor ökning av stress

Publicerad 20 februari 2019, kl 08:15

Stressen på jobbet har ökat med tio procentenheter sen förra året bland privatanställda tjänstemän. Det visar Unionens stressindex år 2019.

Årets index visar att 70 procent av de privatanställda tjänstemännen känner sig stressade på jobbet, jämfört med 60 procent förra året. Värst är det för dem som jobbar i Värmlands län, där nästan 80 procent upplever att de blir stressade av sitt jobb. Stockholm kommer först på 15:e plats av 21 med 70 procent som känner sig stressade.

Minst jäktade är tjänstemännen i Norrbottens län. Där är sex av tio stressade men det är ändå en ökning med elva procentenheter sedan förra året.

– Att stressen ökar kan handla om att organisationer omformas och ställer om i en snabbare takt än tidigare, även roller och relationer omorganiseras i sådana processer. Det handlar också om slimmade organisationer med höga och ibland otydliga krav och förväntningar. Men det går utmärkt att möta krav på ekonomiska resultat och samtidigt ha ett fungerade arbetsmiljöarbete. Det skapar faktiskt förutsättningar för ökad effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft för företagen, säger Unionens arbetsmiljöexpert Annica Hedbrant

Hon menar dock att det inte finns någon allmängiltig bild av vilka faktorer som främst skapar stress.

– Det ser olika ut på olika arbetsplatser och även i olika arbetsgrupper – i en arbetsgrupp kan det vara för hög arbetsbelastning i kombination med förväntan på ständig tillgänglighet som orsakar stress, i en annan psykiskt påfrestande arbetsuppgifter, i en tredje bristande chefskap och konflikter som kan leda till kränkande särbehandling.

Dessutom kan det vara kombinationer av olika arbetsmiljöbrister som leder till att man upplever stress på arbetsplatsen. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de anställda mår bra och inte blir sjuka på eller av sina jobb

– Arbetsgivarna måste ha ett finmaskigt nät för att genomlysa verksamheten och analysera hur de anställda mår. Glesa medarbetarundersökningar med generella frågor räcker sällan för att fånga upp sådana signaler, utan undersökning av arbetsmiljörisker som för hög arbetsbelastning och ohälsosam arbetstidsförläggning måste ske löpande i arbetsgrupperna på företagen och finnas med i en aktiv dialog mellan arbetsgivare, arbetsmiljöombud och anställda.

Enligt Annica Hedbrant skulle Företagshälsan i högre grad än nu kunna anlitas av arbetsgivarna proaktivt för att ta reda på hur de anställda mår och stötta upp vid omorganisationer med exempelvis undersökningar, riktlinjer och utbildningar.

– Det är särskilt viktigt att arbetsgivarna faktiskt genomför det förändringsarbete som undersökningarna signalerar att det finns behov av. Här finns som sagt ett stort stöd att hämta från företagshälsovården. När man arbetar reaktivt med arbetsmiljön har något redan gått snett, till exempel att någon blivit sjukskriven. Våra arbetsplatser måste ligga i det proaktiva stadiet även med organisatorisk och social arbetsmiljö.

En psykosocial arbetsrisk är brist på återhämtning. Stressindexet visar att i mer än hälften av länen har tjänstemännen mindre möjlighet till återhämtning efter intensiva jobbperioder.

– Med exempelvis en för hög arbetsbelastning och otydlighet i vad som förväntas kan det vara svårt att under arbetstid få ihop ekvationen samlat ansvar och arbetsuppgifter. Då finns det en risk att den tiden tas från ledig tid när man borde återhämta sig och att man jobbar mer än vad man ska. Har man inte utrymme till mer arbetstid så jobbar man kanske i stället in pauser och raster, det innebär att man förlorar tid för nödvändig återhämtning och reflektion under arbetsdagen. I stället bearbetar man arbetet under sin lediga tid, och på pappret ser det inte ut som övertid men återhämtningen blir ändå lidande.

En annan faktor är digitaliseringen som gör att vi kan jobba när och var vi vill. Att ständigt vara tillgänglig leder till ökad stress. Att ta fram och se till att följa en gemensam mejl- och mobilpolicy tipsar Unionen om i en av sju talepunkter som publiceras i samband med stressindexet.

Vad kan Unionen göra för att stressen på jobbet ska minska?
– Vi tar fram mycket praktiskt stödmaterial kring organisatorisk- och social arbetsmiljö, utbildar våra arbetsmiljöombud och vi jobbar med opinionsbildning. Detta för att arbetet med dessa frågor ska bli den del av vardagen ute på arbetsplatserna som det behöver vara.

Just nu driver Unionen en kampanj om återhämtning och Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, ”OSA”, som är lika bindande som arbetsmiljölagen. Det är Arbetsmiljöverket som ytterst ska kontrollera att arbetsgivarna följer OSA:n och just nu pågår en tillsynsinsats. Bland annat har restaurangbranschen, konsultverksamheter, försäkrings- och revisionsbranschen inspekterats.

– Vi tycker att det är väldigt bra att inspektionsinsatsen görs. Arbetsgivarna måste få upp ögonen för vad man kan tjäna på att erbjuda en bra psykosocial arbetsmiljö och även vad det kostar att inte göra det. Jag hoppas att OSA:n kommer börja ta fart på arbetsplatserna och att vi får en minskning av stressen vid nästa års mätning. Vi kan se försiktiga förbättringar i OSA-arbete på arbetsplatserna, men dessa frågor måste verkligen upp på skrivborden nu så att stresstrenden vänds.

– Från förbundets sida är medlemmarnas balans i arbetslivet en stor och prioriterad fråga. Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste fungera lokalt på arbetsplatserna. Arbetsgivarna har ansvaret, arbetsmiljöombuden ska vara med och samverka och kan även påtala brister. Även arbetstagarna behöver vara uppmärksamma på brister i arbetsmiljön. Stress kan kännas som något abstrakt och svårarbetat, mitt tips är därför att försöka göra orsakerna till stressen så konkreta som möjligt. Är det en otydlighet i min roll och att jag inte vet vad jag ska prioritera som skapar stress, då är det vad min chef ska hjälpa mig med, säger arbetsmiljöexpert Annica Hedbrant.

Här är stressen störst

 

Uppdelat på län. Förra årets siffra i parentes. 

1. Värmlands län 77% (67%)

2. Gävleborgs län 76% (64%)

3. Västmanlands län 75% (61%)

4. Kronobergs län 75% (60%)

5. Blekinge län 74% (56%)

6. Jönköpings län 73% (60%)

7. Västra Götaland 72% (61%)

8. Gotlands län 72% (60%)

9. Östergötlands län 72% (63%)

10. Västerbottens län 72% (56%)

11. Uppsala län 72% (74%)

12. Jämtlands län 71% (56%)

13. Skåne län 70% (59%)

14. Dalarnas län 70% (54%)

15. Stockholms län 70% (60%)

16. Västernorrlands län 69% (58%)

17. Kalmar län 68% (63%)

18. Hallands län 68% (71%)

19. Södermanlands län 67% (64%)

20. Örebro län 66% (57%)

21. Norrbottens län 61% (50%) 

Här ökar stressen mest

Uppdelat på län. Förra årets siffra i parentes. Ökningen i procent till höger.

1. Blekinge län 74% (56) + 18%

2. Västerbottens län 72% (56) + 16%

3. Dalarnas län 70% (54) + 16%

4. Kronobergs län 75% (60) + 15%

5. Jämtlands län  71% (56) + 15%

6. Västmanlands län 75% (61) + 14%

7. Jönköpings län 73% (60) + 13%

8. Gävleborgs län 76% (64) + 12%

9. Gotlands län 72% (60) + 12%

10. Västra Götaland 72% (61) + 11%

11. Skåne län 70% (59) + 11%

12. Västernorrlands län 69% (58) + 11%

13. Norrbottens län 61% (50) + 11%

14. Värmlands län 77% (67) + 10%

15. Stockholms län 70% (60) + 10%

16. Östergötlands län 72% (63) + 9%

17. Örebro län 66% (57) + 9%

18. Kalmar län 68% (63) + 5%

19. Södermanlands län 67% (64) + 3%

20. Uppsala län 72% (74) – 2%

21. Hallands län 68% (71) – 3%

Svaren samlades in mellan den 13 december 2018 – den 15 januari 2019. Motsvarande undersökning gjordes 2018, 2016 och 2015. 2 483 privatanställda tjänstemän har svarat på frågorna.

Unionen
Sofia Broomé
[email protected]
Lediga jobb
Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.