Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Storafusion gynnar även anställda

Publicerad 12 juni 1998, kl 12:00

Storafusionen gynnar även anställda

När fusionen mellan Stora och Enso offentliggjordes gjorde börsen ett glädjehopp. För Storas aktieägare ser den ut att bli ett klipp.
På sikt är affären också bra för de anställda, enligt SIF:s förbundsekonom Gunnar Fond.

- Fusionen skapar en otrolig styrka på de marknader där Stora och Enso konkurrerar. De som har mest att frukta bland våra medlemmar är de som arbetar i andra skogsbolag, säger Gunnar Fond.

På kort sikt prioriteras kraven på facklig representation i koncernsstyrelsen. Något ägarna motsätter sig. Men SIF och Pappers kommer tillsammans med de finska facken driva frågan.

- Det är viktigt för bolaget att få de anställda med sig, säger Gunnar Fond.

Han kommer under sommaren och hösten fungera som en konsult åt SIF-klubben på Stora, och hjälpa dem med konsekvensbeskrivingar och analyser.

Fler skogfusioner är på gång, om man ska tro affärstidningarna.

- Det är svårt att vara nischbolag i den här branschen där storleken har enorm betydelse.

Över en natt blev Modo och SCA mycket mindre i en jämförelse med konkurrenten Stora. De mindre bolagen som Korsnäs och Assi-Domän påverkas också. Det tuffa konkurrensen betyder också att de svenska enheterna inom Stora Enso måste skapa sig egna starka positioner inom koncernen för att undvika risken att flyttas eller läggas ner, enligt Gunnar Fond.

Den svenska skogsindustrin är fortfarande en viktig del av svensk industri och sysselsätter över 100 000 personer. Lika många är beroende av den för sitt uppehälle.

Skogsindustrin börjar nu gå åt samma håll som bil- och elektronikindustrin, det vill säga bestå av några globala företag. Med färre aktörer hoppas aktiemarknaden att priserna ska stabiliseras.

- De starka svängningar som skogsindustrin är känd för undviks, och avkastningsnivåerna kan höjas vilket i sin tur innebär en ökat investeringstakt på lång sikt, säger Gunnar Fond.

För att överleva på sikt måste den svenska skogsindustrin öka förädlingsgraden.

- Det är där vi kan bli bäst. Konkurrensen från billiga länder ökar på de enklare kvalitéerna, säger Gunnar Fond.

LILIAN ALMROTH

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.