Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Större rättssäkerhet för sjukskrivna

Nu har Försäkringskassan fått i uppdrag att åtgärda brister i handläggningen av sjukpenningärenden. Bra, men inte tillräckligt, tycker Unionen som vill se mer långtgående förändringar på sikt.
Niklas Hallstedt Publicerad 11 september 2020, kl 13:28
Jessica Gow / TT
Försäkrinskassan ska se över ärenden där personer nekas sjukpenning för att de anses kunna börja jobba igen. Jessica Gow / TT

Det är regeringen som gett Försäkringskassan i uppdrag att se över de ärenden där sjukpenning nekas på grund av att personen det gäller anses kunna försörja sig ”i ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete”.

Bakgrunden är den statliga utredning av sjukförsäkringen som genomförts de senaste åren.

I betänkandet föreslogs bland annat att bedömningen av arbetsförmågan efter 180 dagars sjukskrivning ska göras mot angivet normalt förekommande arbete, inte som i dag normalt förekommande arbete. Det skulle alltså innebära att Försäkringskassan tvingas precisera vilket arbete man anser att den sjukskrivne skulle klara av.

Ett annat förslag från utredaren gick ut på att den sjukskrivne som fyllt 62 år ska slippa denna bedömning av arbetsförmågan efter 180 dagar. I stället ska hen få sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbete hos arbetsgivaren.

Men de förslagen går inte regeringen in på i sitt uppdrag till Försäkringskassan. I stället handlar det om att det faktiskt alltid ska genomföras en utredning för att se om det finns ett arbete som den sjukskrivna kan genomföra, att utredningarna är korrekt dokumenterade samt att besluten är ordentligt motiverade.

Ytterligare en del i uppdraget är att Försäkringskassan ska säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vidtas så tidigt som möjligt.

Från Unionens sida välkomnar man regeringens initiativ.

– Regeringen nyttjar möjligheten man har att styra kassan. Det är ett steg på vägen, säger Kerstin Burman, förbundsjurist specialiserad på försäkringsrätt, som framhåller att Försäkringskassan åter ska ta ett samordningsansvar för rehabiliteringsinsatser samt att kassan nu tydligare behöver motivera hur de har kommit fram till att en person kan ta ett arbete.

Läs mer: Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

– Det är bra för rättssäkerheten. Då får man veta om det finns något intyg som måste kompletteras. Eller så förstår man kassans beslut och kan acceptera det.

Men det här är inte nog, anser Unionen. Man vill även se sjukförsäkringsutredningens förslag på lagändringar genomförda.

– Unionen tillstyrker förslagen. Vi hoppas att också få se en lagstiftningsprodukt så småningom, säger Kerstin Burman.

– Tyvärr verkar det inte finnas någon bred politisk enighet om det. Nu behöver de politiska partierna prata med varandra för att se vad som kan göras.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.