Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störst tidspress i Norden

Stress och tidspress är ett betydligt större problem på arbetsplatser i Norden än i övriga Europa. Brist på tid är dessutom det största hindret för en god arbetsmiljö på nordiska företag. Sverige ligger dock i topp vad gäller förekomsten av handlingsplaner för att motverka psykosocial stress.
Linnea Andersson Publicerad 27 oktober 2015, kl 15:43
Henrik Montgomery / TT
I Nordens fem länder pekar 70 procent ut tidspress som en psykosocial riskfaktor, jämfört med 43 procent i EU i stort. Henrik Montgomery / TT

Anställda och företag i Norden sticker på flera punkter ut från den europeiska mängden när det kommer till hantering av stress och tidspress. Kampen mot klockan är till exempel en större psykosocial riskfaktor i alla fem nordiska länder, på 70 procent, jämfört med övriga Europa, 43 procent. På sjätte plats efter Norden kommer Nederländerna där 62 procent ser tidspress som en riskfaktor. Det skriver nättidningen Arbeidsliv i Norden och hänvisar till en undersökning från Europeiska Arbetsmiljöbyrån.

Tidspressen spelar även en stor roll i hur företag i Norden hanterar arbetsmiljöfrågor. Organisationer i Sverige, Danmark, Norge och Finland pekar alla ut brist på tid och personal som det största hindret för arbetsmiljöarbetet. I EU i stort anser företagen att det snarare är lagkrav och byråkrati som sätter käppar i arbetsmiljöhjulen.

Undersökningen visar att en stor del av Europas företag framför allt kämpar med att hantera stress och psykosociala riskfaktorer framför andra arbetsmiljöfrågor. Ett av tre företag, med fler än 20 anställda, har en handlingsplan för att hantera stress. Det är dock stora skillnader mellan olika länder och Sverige och Danmark är klart bäst i klassen.

Sverige ligger tillsammans med Finland även i topp när det gäller att erbjuda psykologhjälp till medarbetare som lider av stress. Här tar 60 procent av företagen hjälp av psykolog, jämfört med 16 procent i Europa i stort.

Undersökningen:

Undersökningen ESENER-2 genomfördes av Europeiska Arbetsmiljöbyrån under 2014 och bygger på svar från den personen med störst kunskap om arbetsmiljön i nära 50 000 företag runt om i 36 europeiska länder.

Den första ESENER-undersökningen genomfördes under 2009.

Europeiska Arbetsmiljöbyrån

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.