Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressade tjänstemän blir fler

Sex av tio privatanställda tjänstemän upplever att jobbstressen har ökat det senaste året. Värst är det för kvinnorna av vilka nära sju av tio generellt känner sig stressade och nästan tre av tio inte heller hinner återhämta sig. Men stressen skiljer sig åt i olika delar av landet
Anita Täpp Publicerad 11 april 2018, kl 16:35
Colourbox/Montage: Magdalena Taubert
Den upplevda jobbstressen ser olika ut i olika delar av landet. Colourbox/Montage: Magdalena Taubert

Mest press upplever de privatanställda tjänstemännen i Uppsala, enligt en undersökning som gjorts på Unionens uppdrag. Där har 74 procent svarat att de generellt känner sig stressade av sitt jobb. Minst dåligt mår de som jobbar i Norrbotten, där hälften av de tillfrågade uppger samma sak.

Bland alla som känner sig stressade är 68 procent kvinnor. Vanligast är det bland dem som jobbar inom Farmaci & Hälsa liksom bland dem som har en chefsbefattning. Minst vanligt är jobbstressen i Bygg & Fastighetsbranschen.

59 procent av alla tillfrågade upplever att jobbstressen har ökat det senaste året. Enligt undersökningen gäller det främst bland anställda inom handeln, framför och allt i Stockholms län.

- I alla län upplever minst hälften av tjänstemännen i privat sektor att de är stressade. Det är hög tid för arbetsgivarna att vakna! De är skyldiga att motverka att arbetet leder till ohälsa, säger Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.