Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Studenter saknar trygghet

Många studenter står utan ekonomisk trygghet om de blir sjuka. 90 procent av studenthälsorna möter studenter som är helt oförsäkrade. Det framgår av en ny rapport.
Lina Björk Publicerad 26 mars 2014, kl 14:57
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Sjukförsäkringssystemet för studenter har stora luckor. Många som pluggar på högskola och universitet saknar helt ekonomiskt skydd om de blir långvarigt sjuka. Studenter tillåts inte vara sjukskrivna på deltid och det finns ingen fungerande rehabilitering som ger stöd för att kunna återgå till skolan efter en sjukdomsperiod.

Enligt en undersökning från Sveriges förenade studentkårer, SFS, säger 90 procent av studenthälsorna att de möter studenter som är helt oförsäkrade och 67 procent upplever att studenterna sällan vet hur de ska få ersättning vid sjukdom.

- Vår utgångspunkt är att alla studenter ska ha rätt till en sjukförsäkring och en grundläggande trygghet. Det är orimligt att det ser ut så här, och varje dag som går utan att något görs åt saken är det den enskilde individen som får ta smällen, säger Erik Pedersen, vice ordförande för SFS.

Studenter som drabbas av sjukdom kan inte vara sjukskrivna på deltid, utan måste välja att studera på heltid trots besvär, eller sjukskriva sig på heltid, fast det egentligen inte behövs. I undersökningen uppger 57 procent av studenthälsorna att de har erfarenhet av att studenter som inte kan vara sjukskrivna på deltid, istället väljer att hoppa av sina kurser.

- Att inte kunna vara sjukskriven på deltid får konsekvenser både för nutid då hälsan försämras och längre fram då studierna drar ut på tiden, säger Erik Pedersen.

I dag har studenter som finansierar sina studier med studiestöd ett visst ekonomiskt skydd vid sjukdom, medan personer som väljer att inte belåna sig med CSN eller arbetar extra, står helt utan.

- Rätten till trygghet ska baseras på aktiva studier, inte på att man tar studiemedel. Vid långvarig sjukdom ska studenter kunna erhållas sjukpenning som motsvarar studiestödsnivån tycker vi, säger Åsa Forsell, som är utredare på TCO.

Även stödet för att återgå till studier efter en sjukskrivning ser olika ut mellan lärosätena. Drygt hälften av studenthälsorna uppger att det finns fungerande rutiner för rehabilitering på vissa institutioner eller fakulteter. Fem av studenthälsorna uppger dock att lärosätet helt saknar rutiner.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.