Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Susanne på Volvo: "Tar en dag i taget"

För lite mer än en vecka sedan permitterade Volvo CE i Eskilstuna runt 2 000 medarbetare. Susanne Karlsson är en av dem som fick gå hem. Just nu är hon inte orolig för att förlora jobbet utan väljer att ta en dag i taget.
Petra Rendik Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Privat
Susanne Karlsson på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna är permitterad sedan förra veckan. Fredrik Sandberg/TT, Privat

Susanne Karlsson, 58 år, har varit ute på en promenad med sin mamma ”för det är sådant man kan göra när man är permitterad”.

– Och nu håller jag ju ungefär samma fart som mamma med sin rullator, säger Susanne som är nyopererad.

I förra veckan fick hon ont i magen. Det var blindtarmen, inte så lägligt i dessa tider men det gick undan med operationen och ganska snart blev hon hemskickad. Den korta tiden hon var på lasarettet hann hon ändå uppleva att ingenting är sig likt. Tältet utanför entrén där patienterna med symptom blir testade, tuffa hygienkrav och vårdpersonal med plastvisir för ansiktet.

Men pandemins framfart hade redan drabbat Susanne några dagar tidigare. Hennes arbetsgivare, Volvo Construction Equipment, beslutade att pausa majoriteten av sin verksamhet till följd av coronakrisen. Drygt 2 000 anställda fick veta att de från och med 23 mars skulle stanna hemma.

Susanne blev inte direkt chockad. Artiklar för att kunna tillverka axlar och växellådor hade slutat att komma från det hårt drabbade Italien och på grund av smittorisken jobbade många redan hemifrån en tid innan permitteringen blev ett faktum.

– Det har ju i princip tagit stopp överallt så det var väntat. Men jag blev lite överraskad att det gick så fort, vi fick veta på en fredag att vi inte får komma till jobbet på måndagen. Arbetsgivaren skötte det hela väldigt bra men det var en konstig känsla.

När beskedet kom befann sig Susanne på kontoret tillsammans med några få kollegor. Det blev en lång fikapaus för att ventilerar känslor och det blev en ännu längre fredag än tänkt från början.

– Vi ville ju jobba klart så mycket som det gick.

För det är i nuläget ingen som vet när produktionsstoppet hävs. Det enda Susanne vet, i denna stund, är att hon är permitterad på 60 procent och får behålla 92,5 procent av lönen.

– Jag är hemma i sex veckor, jobbar fyra och får löneavdrag tio veckor. Om läget stabiliseras och produktionen sätter fart kan jag bli inkallad med 24 timmars varsel.

Susanne hoppas på det bästa, att hon snart kan vara tillbaka på jobbet igen. När vet hon inte, ingen vet. Kanske i maj, kanske tidigare eller senare. Ovissheten måste hon lära sig att handskas med. Hon och alla andra.

Susanne är i nuläget inte speciellt orolig för att förlora jobbet. Volvo är ändå Volvo och Susanne har jobbat där i många år som konstruktör, men hon har kompisar på mindre företag som förlorar allt. Och alla de som sitter på dyra bolån, det är värre för dem resonerar Susanne.

– Jag känner mig lugn nu, men råder samma kaos om sex veckor … ja då kan det bli jätteallvarligt. Då kanske det inte räcker med permitteringar.

Det har bara hunnit gå lite mer än en vecka sedan Susanne gick hem från jobbet. Kanske är det en anledning till att oron inte tagit fäste. Inte heller tristessen. Hon är mest förundrad över all fritid hon plötsligt har. Hon har en sportbil, den kommer hon köra mycket. Kören som hon sjunger i är det inte tal om nu men hon passar på att lära sig spela gitarr på egen hand. Hon skojar om att det hon upplever nu är en försmak på pensionen. Men sedan blir hon allvarligare

– Aldrig hade jag trott att jag som tjänsteman på Volvo skulle bli permitterad. Jag kan bara hoppas att det vänder. Just nu finns inget annat att göra än att ta en dag i taget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.