Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårare att göra ett bra jobb under krisen

Hälften av de privatanställda tjänstemännen upplever att det blivit svårare att göra ett bra jobb under coronapandemin. Många hemmajobbare har även problem med arbetsmiljön och tycker att de har för lite kontakt med kollegorna.
Anita Täpp Publicerad 24 juni 2020, kl 14:57
Bulltus / Colourbox
Hälften av de som jobbat hemifrån under coronapandemin har haft problem med sin arbetsmiljö. Bulltus / Colourbox

Fyra av tio privatanställda tjänstemän, som normalt inte jobbar hemifrån, har i huvudsak gjort det under coronapandemin. Tillsammans med de tjänstemän som också normalt delvis jobbar hemma, utgör de 65 procent av alla, enligt en undersökning gjord av Jobbhälsoindex.

En majoritet, 57 procent, av samtliga tillfrågade är nöjda med sin arbetsgivares agerande till följd av coronapandemin. Endast knappt var tionde är uttalat missnöjd.

Det som skaver är att hälften av alla upplever att möjligheten att göra ett bra jobb har försämrats. Det gäller alltså både dem som jobbar hemifrån och de som är kvar på arbetsplatsen.

Hälften av hemmajobbarna upplever också att de haft problem med arbetsmiljön. Fyra av tio tycker de har en otillräcklig kontakt med kollegorna.

Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert, är med tanke på de stora förändringar som våren inneburit inte förvånad över resultatet av undersökningen.

– Det har ju varit en tid när arbetsgivarna har behövt ta många snabba, stora beslut och haft fokus på det som varit mest akut för stunden. Och då kan det också ha blivit så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kommer i ett senare fokus, säger hon.

– Men när anställda känner att man har svårare att göra ett bra jobb, har problem med arbetsmiljön och upplever en minskad delaktighet på grund av mindre utbyte med kollegorna, kan det finnas risk för ohälsa. Därför är det viktigt att arbetsgivarna regelbundet fortsätter jobba med arbetsmiljöfrågorna och genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöker vad som brister och tillsammans med arbetsmiljöombud och de anställda tar fram åtgärder.

Den största oron bland samtliga i undersökningen har varit att man ska smittas på jobbet eller till och från jobbet, vilket en av fyra har uppgett.

Nästan lika många, 22 procent, är oroliga för att bli uppsagda till följd av pandemin.

Bland de cirka 1 500 privatanställda tjänstemännen som deltagit i undersökningen tror tre av tio att de kommer att arbeta på ett annat sätt än tidigare när pandemin är över.

Fotnot: Undersökningen gjordes från slutet av april till början av juni i år.   

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till till övertid eller att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först