Annons
  • Det ska låta tjusigt värre ... Foto: Shutterstock

Svårbegripliga titlar tilltar

Publicerad 6 november 2017, kl 15:42

Städare blev lokalvårdare blev floor manager. Flotta yrkestitlar gör oss stolta – men har också en baksida.

När SJ:s tåg stannar vid perrongen står komfortoperatörerna redo. De betraktar otåligt resenärerna som lastar av väskor och barnvagnar och när tåget är tomt hoppar de på. Sedan plockar de skräp och sopar grus, fyller på papper på toaletterna och tömmer papperskorgarna.

Att komfortoperatörernas huvudsakliga arbetsuppgift är städning går inte att förstå av yrkestiteln. Enligt SJ:s presstjänst beror det inte på att företaget vill sätta flärd på yrket, utan på att operatörerna även gör annat än städar. ”Exempelvis mindre reparationer, sopkörning, fronttvättning och påfyllning av vatten i vagnarna”, skriver Tobbe Lundell, ställföreträdande presschef på SJ, i ett mejl till Kollega.

SJ är inte ensamma om att sätta fluffiga titlar på yrkesroller. Sekreterare är numera administratörer, produktutvecklare är innovationskonsulter och vaktmästare internservicemedarbetare.

Det händer att folk ringer Språkrådet för att fråga vad deras titel egentligen betyder

De fina titlarna är ett symptom på ett ytligt samhälle där självupptagenheten frodas. Det tror i alla fall Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. I sin bok Tomhetens triumf hävdar han att vi lever i en tid av grandiosa självbeskrivningar, upptagna av en ständig jakt på det flotta och statusfyllda.

– Vi vill gärna göra tillvaron lite tjusigare. Den ska guldkantas om möjligt. Vi vill gärna framstå som mer märkvärdiga och imponerande än vad det finns fog för. ”Varumärket” ska vårdas. I Facebook-samhället frodas ytlighet. Och självupptagenhet, säger han.

Enligt Mats Alvesson har vi ett samhälle där det inte är så viktigt vad man gör, så länge det ser ut som att man gör något fint. Men det är svårt att bibehålla sin titelstatus eftersom det så lätt går inflation i titlarna.

– I den mån man lyckas öka sin status sker det alltid på bekostnad av någon annan. Ju fler som blir ”managers”, desto mindre fint är det att vara det. Men det märks ju inte nödvändigtvis direkt, statusminskningarna är ibland svåra att spåra.

Kan jakten efter en finare titel leda till att vi presterar bättre? Skulle titeljakten i så fall kunna vara något positivt för samhället?

– Om jakten är kopplad till bra prestationer är det inte så dumt. Men ofta blir det en fråga om att man vill ha en finare titel utan att vara särskilt förtjänt av den. Det är nog ofta bättre om önskan att prestera mer drivs av något annat än önskan om en fin titel.

Ett sätt att göra yrkestiteln tjusig är att förvandla den till en engelsk motsvarighet. Då kan receptionisten bli en Frontdesk Manager, en vd en Chief Executive Officer och en storkundsansvarig en Key Account Manager.

I en del företag är de engelska titlarna logiska. Den som ofta har kontakt med en internationell marknad behöver förstås göra sig förstådd när det drar ihop sig till förhandling. Men en hel del företag verkar enbart på den svenska marknaden – och envisas ändå med att använda sig av engelska titlar. Och låter butikskommunikatören kallas Visual Merchandiser och försäljaren får Future Account Manager tryckt på visitkortet.

Ett problem med de engelska titlarna kan vara att det är svårt att förstå vad en person egentligen gör på jobbet – till och med för den som har titeln. Enligt Språkrådet händer det faktiskt att människor ringer dit för att fråga vad deras titel egentligen betyder.

Karin Helgesson är doktor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Hon tycker att de engelska titlarna är problematiska.

– De är kanske inte ett problem i organisationer som verkar i en främst engelskspråkig miljö, men tänker man att en organisation som vänder sig till en bred, svenskspråkig allmänhet använder sig av engelska titlar som inte är så genomskinliga kan det bli svårt. Den som är van att arbeta på engelska förstår skillnaden mellan en manager och en director*, även om vi som vanliga svenskar kanske tycker att orden är utbytbara.

Det är nog bättre om önskan att prestera mer drivs av något annat än önskan om en fin titel

I sin avhandling undersökte Karin Helgesson hur platsannonser utformats mellan 1955 och 2005 och hittade enstaka engelska titlar – exempelvis copywriter – redan 1955. Men först på 80-talet blev de vanliga och i dag är det lätt att hitta engelska titlar i svenska företag. Hon ser åtminstone två skäl till det.

– Det första är att engelska är arbetsspråket i internationellt verksamma bolag. Det andra är att engelska är ett högstatusspråk i Sverige. Det är ”fint” med engelska nu, precis som det var fint med franska på 1700-talet och tyska under medeltiden. Därför lånar vi gärna in engelska ord och uttryck, de skänker lite extra glans, säger hon.

Karin Helgesson tror också att syftet med en engelsk titel ibland kan vara att mystifiera yrkesrollen. Om alla vet vad en Human Resources Officer är tappar titeln lite av sin glans.

– När alla förstår byter vi titel, för de där tjusiga titlarna kan ju också ha som funktion att höja statusen på yrket eller organisationen. Även på svenska har vi bytt benämningar för att höja statusen. Den roll som i mitt 50-talsmaterial kallades ”försäljare” blev på 60-talet ofta ”säljare”, på 70–80-talen ”distriktschef ”, man var chef över sitt distrikt, men hade inte några personer under sig, för att nu kanske kallas Key Account Manager.

Mats Alvesson skrev sin bok Tomhetens triumf för drygt tio år sedan. Och han ser inga tecken på att statusjakten har stannat av sedan dess.

– Jag har en känsla av att det jag kallar för grandiositet – anammandet av tjusiga tecken på framgång och märkvärdighet utan substans – fortsätter att eskalera. En utbildning omtalar receptionister som Impression Managers, butiksbiträden blir Sales Advisors. Nyligen fick lärare legitimation och nu är även undersköterskor på jakt efter det. Det är ytliga statusökningsförsök där en viss utbildning och lite praktik plussas på med legitimation – utan att det senare säger något. Men man kan hoppas på besinning.

Hur stort eget ansvar har vi för att ta oss ur jakten på status?
– Vi har ett ansvar och om vi tänker efter kan vi bidra till att hålla oss själva i schack och motverka att arbetsgivare faller för frestelsen till titelinflation. Men det är inte lätt alla gånger. Om alla andra blir projektledare och managers kan man framstå som en förlorare om man är den enda som inte deltar i titeljakten.

* En manager är oftast chef för en grupp anställda. En director är oftast chef för managern.

LITE TITELTRIVIA

Head of Public Relations
= Informationschef

Marketing Communications Manager
= Pressekreterare

Chief Executive Officer, CEO
= Verkställande direktör, vd

Chief Innovation Officer, CINO
= Innovationsdirektör

Key Account Manager, KAM
= Storkundsansvarig

Director of First and Second Cycle Education
= Grundutbildningsansvarig

Partner Account Manager
= Säljare

Executive Assistant to CEO
= Vd-assistent

Human Resources Officer
= Personalchef

Director of Finance
= Ekonomichef

Systems Engineering Consultant
= Systemingenjör

David Österberg
David Österberg
[email protected]

Kommentarer

"Nyligen fick lärare legitimation." Jo, för det gick ut ett riksdagsbeslut om det. Inte tusan handlade det om någon statusjakt från vår sida. Jag tycker personligen legitimationen är rent trams, och vet inte en enda på min arbetsplats som trånade efter det usliga papperet som man dessutom får skriva ut själv och tejpa upp på väggen om man har tid.

Mats Alvesson skall vara försiktigare med att förlöjliga oss lärare. Det stärker inte direkt hans tes att göra så pass stora, svepande generaliseringar.

Enig, och inte kan väl strävan efter att skydda yrkestitlar (vem som helst ska ju inte kunna kalla sig lärare på samma sätt som man inte hur som helst kallar sig läkare) vara detsamma som att blåsa upp titeln till mer än vad den är. Som du skrev försvagar hans påstående om lärare och undersköterskor ett i övrigt bra argument.

Skriv din kommentar

Kommentering av denna sidan upphörde 2017-11-27. Det är inte längre möjligt att lämna kommentarer på den här sidan.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Klarar du Kollegas kuliga sloganquiz?

    En del är så bra att vi aldrig glömmer dem. Andra minns vi ändå och några har vi glömt. Hur bra är du på företagens slogans? Testa dina kunskaper i Kollegas sloganquiz!

  • Läs även...

    Drabbad av bore out

    Har du så lite att göra på jobbet att du blir håglös? Så känner många kontorsanställda i dag. Men det är inget man talar högt om, trots att ”bore out” till och med kan göra dig sjuk.

  • Läs även...

    Dina barn jobbar inte här!

    Kollegan som pratar om sina fantastiska eller odrägliga barn. Inte på en (1) fikapaus, utan på nio av tio. Har du svårt att stå ut med snacket eller håller du på att dö av uttråkning? Då ska du läsa det här.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    När yrket blir din identitet

    Vad arbetar du med? Det är den kanske allra vanligaste frågan i sociala sammanhang. Inte bara omgivningen utan även vi själva bedömer oss lätt utifrån yrket.

  • Läs även...

    Unga lär äldre på Microsoft

    Företag som inte lockar unga medarbetare får problem. Det menar ledningen för Microsoft i Sverige, som med omvänt mentorskap – unga lär de äldre – tänker fånga framtidens medarbetare.

  • Läs även...

    Utländsk utbildning översätts i ny tjänst

    Nu lanserar Universitets- och högskolerådet (UHR) en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige, för att den med utländsk examen lättare ska få jobb. Unionen välkomnar initiativet.

  • Läs även...

    Minst nio månadslöner till varslade på Ikea

    Anställda på Ikea som blir övertaliga efter höstens storvarsel kommer att erbjudas ett avgångsvederlag på minst nio månadslöner. Enligt företaget kommer färre än de 560 varslade att förlora jobbet. Enligt Unionens representant är dock många medlemmar oroliga.

  • Läs även...

    ”Hiskeliga pengar inom herrfotbollen”

    Hedvig Lindahl är målvakt i det svenska fotbollslandslaget. Hon lämnade nyss Chelsea och har tidigare spelat i Allsvenskan för klubbar som Malmö FF och Linköpings FC.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.