Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Svårt få rätt till fjärdedels sjukpenning

Personer med delvis nedsatt arbetsförmåga har ofta svårt att beviljas sjukpenning. Det visar bland annat ett ärende där Försäkringskassan – till skillnad från läkare och arbetsgivare – ansåg att en Unionenmedlem klarade att arbeta heltid. Nu har kammarrätten gett mannen rätt.
Ola Rennstam Publicerad 11 februari 2014, kl 11:01

Försäkringskassan hade nekat mannen en fjärdedels sjukpenning eftersom man ansåg att hans sjukdomsbesvär enbart satte ned arbetsförmågan i vissa mentalt krävande arbeten. Enligt Försäkringskassan borde den 54-årige Unionenmedlemmen klara av att arbeta heltid trots sina sjukdomsbesvär.

Mannens arbetsgivare intygade däremot att mannens arbetsuppgifter redan var optimalt anpassade i förhållande till sjukdomsbesvären och att det inte fanns någon ytterligare arbetsförmåga att ta tillvara.

Nu ger kammarrätten i Jönköping Unionenmedlemmen rätt. Rätten anser det styrkt att mannen på grund av begränsad mental och fysisk uthållighet inte klarar att arbeta i större omfattning än 75 procent, trots att han har ett optimalt anpassat arbete. Det saknas också skäl att anta att han skulle kunna utöka sin arbetstid i något annat arbete.

Kammarrätten gör därmed samma bedömning som gjorts av mannens läkare och beviljar honom en fjärdedels sjukpenning.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.