Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårt få ut intyg från arbetsgivare

En slarvig eller en hämndlysten arbetsgivare. Orsaken till att många arbetslösa inte får det arbetsgivarintyg de behöver för att snabbt få ut ersättning från a-kassan skiftar men drabbar likväl hårt.
- Nu måste det till sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivarna, säger Unionens ombudsman Patrik Cassersten.
Anita Täpp Publicerad 9 april 2014, kl 15:17

För att få ersättning från a-kassan krävs ett arbetsgivarintyg där det tydligt framgår hur länge man varit anställd och hur många timmar man jobbat varje vecka sedan eventuell frånvaro är borträknad. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen är alla arbetsgivare skyldiga att lämna ett sådant intyg på begäran.

Men enligt Patrik Cassersten, ombudsman på Unionens regionkontor i Helsingborg, drabbas många arbetslösa av flera månaders försenade utbetalningar från a-kassan då långt ifrån alla arbetsgivare uppfyller skyldigheten.

Ibland handlar det om arbetsgivare som skriver ett undermåligt arbetsgivarintyg och måste komplettera detta för att det ska godtas av a-kassan. I andra fall handlar det om arbetsgivare som bara struntar i att ordna med intyget.

-  Kanske har de bara inte lust att göra det. Men jag har också hört om arbetsgivare som  gör så för att hämnas på den som lämnat arbetsplatsen. Och oavsett orsak så drabbar det ju alltid den arbetslöse hårt, säger Patrik Cassersten.

Det som brukar hända är att den arbetslöse, efter att först länge själv försökt att få sitt arbetsgivarintyg, vänder sig till facket för att få hjälp. Då blir det i stället ombudsmannen som får ligga på arbetsgivaren för att få denne ska skriva intyget. Men eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter är det inte heller säkert att detta fungerar.

- Jag har själv exempel på arbetsgivare som hållit sig undan i en månad eller mer, trots att jag både ringt, skickat mejl och vanliga brev. Så det här blir ofta väldigt långvariga ärenden som tar mycket tid och kraft både av mig och andra ombudsmän. Jag vet att det i dag finns regioner där man inte längre tar sig an det här eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter och man inte kan lägga så mycket resurser som krävs på det.

Det Patrik Cassersten efterlyser nu är alltså en ändring av lagen.

- Både jag och de kollegor jag talat med vill se samma sanktionsmöjligheter som finns i medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. För det här drabbar ju faktiskt dem som redan är hårt utsatta.

Patrik Cassersten påtalar att frågan har varit uppe för diskussion i riksdagen, bland annat sedan ett par socialdemokrater för några år sedan motionerade om att man skulle införa sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som inte skriver arbetsgivarintyg. Men detta har alltså ännu inte blivit verklighet.

- Visserligen finns en möjlighet att ersätta arbetsgivarintyget med lönespecifikationer, i alla fall om den drabbade får hjälp av oss inom facket. Men alla har inte sparat sina lönespecifikationer och går det inte ens att få kontakt med arbetsgivaren så går det ju inte heller att få kopior av lönespecifikationerna, och på en del företag får de anställda inte ens någon lönespecifikation. Så nu måste vi nu få till sanktionsmöjligheter som sätter press på arbetsgivarna, säger Patrik Cassersten.

Arbetslöshet

Många rädda förlora jobbet - borde du vara det?

Varannan svensk är orolig att förlora jobbet enligt en undersökning av Randstad. Men är rädslan rimlig? Nästan 5 000 varslades i januari – men 28 000 fick också nytt jobb.
Elisabeth Brising Publicerad 26 februari 2024, kl 06:00
En man puttas ut från en handflata
Många svenskar är oroliga för att förlora jobbet. Arbetsmarknaden spås vara tuff under 2024, men 2025 vänder det. Foto: Shutterstock

Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet. 

Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år. 

Emil Persson, Arbetsförmedlingen.
Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker. Foto: Eva Dalin

Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Hur oroliga borde vi vara?

– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han. 

Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen. 

– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.

356 000 svenskar utan jobb

I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och  28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen. 

Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.

I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt. 

– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson. 

Män i mer känsliga branscher

Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000. 

– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen. 

Vilka lever farligt bland tjänstemännen? 

– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen. 

När vänder vinden?

– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.

16 000 uppsagda tjänstemän

I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn. 

Erica Sundberg, TRR.
Erica Sundberg, operativ chef TRR. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

 – Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR. 

Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch. 

– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.

Majoritet får jobb på fem månader

11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget. 

Vad tror ni om 2024 ?

– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning. 

Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft. 

– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon. 

Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning. 

"Det är tufft - men var trygg i att det löser sig"

Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig. 

– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.  

Svenska spel och kasinon hårt drabbade

Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.

Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet. 

Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland. 

21 000 arbetslösa tjänstemän

Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen. 

Du har rätt till råd och stöd

Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställnings­organisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd. 

Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.