Svensk arbetslivsforskning höll världsklass

Publicerad 19 november 2013, kl 14:50

Innan Arbetslivsinstitutet lades ned ansågs den svenska arbetslivsforskningen vara i internationell toppklass. Det gör den inte längre.

- Ett sätt att visa på de katastrofala följder nedläggningen fick är att se hur publiceringsgraden har förändrats. Innan nedläggningen låg artiklar och citat från svensk arbetslivsforskning på 35 procent över världsgenomsnittet medan det nu har dalat ner till 15 procent, säger Ulf Sandström, som länge forskat om forskning.

Svensk arbetslivsforskning betraktades länge som en viktig del av den så kallade nordiska modellen, till vilken också den finska, norska och danska motsvarigheten räknades.

-  Den nordiska modellen ansågs vara väldigt stark och hade flyttat fram positionerna på ett stort antal forskningsområden, den hade ändrat på forskningsinriktningar och etablerat nya områden. Den betraktades som ledande och var också viktig i en stort antal forskarnätverk, säger Ulf Sandström.

- Så det sågs som en stor katastrof när ett land som Sverige lade ner sitt forskarinstitut. Inte minst bland forskarkollegor över hela världen som dels såg det det ett grymt slag mot forskningen och dels var rädda för att samma sak skulle kunna hända i deras egna länder. Så man protesterade mot nedläggningen i alla möjliga sammanhang.

 

En följd av Alliansens beslut var att de 285 forskarna som var anställda på ALI, där de i första hand främst forskade med hjälp av de statliga medel som institutet hade tillgång till, nu fick flytta sin verksamhet till universiteten, som erbjöds att ta emot dem.

- Men universiteten kunde bara ordna plats för ett 80-tal så där var det redan ett tapp av kompetens på det här området. Sedan fick de 80 med sig pengar så att de kanske hade ett till två års försörjning. Och tanken var då att de skulle kunna etablera sig som forskare på universiteten under den tiden.

- Men för många var det svårt att etablera sig och konkurrera om att få hålla kurser och få forskningsmedel.

Nästan all forskning vid universiteten sker med hjälp av bidrag från forskningsfinansiärer. Nu fick arbetslivsforskarna alltså konkurrera med alla andra forskare om de ganska begränsade resurserna.

- Och det som gjorde saken ännu värre var att i och med att regeringen lagt ner ALI så blev det också en signal till andra, och då även till forskningsfinansiärerna, att den forskning som gjorts på insitututet var dålig och då hade ju också de som arbetat på institutet stämplats som dåliga forskare av staten så att säga. Vilket säkert inte gjorde det lättare när de sökte forskningspengar.

Enligt Ulf Sandström har regeringens beslut om nedläggningen fått ödesdigra konsekvenser för hela forskningsområdet.

- Man har så att säga degraderat Arbetslivsforskningen och tagit ifrån den sin legitimet, därför att beslutet signalerade till alla andra att den forskning som gjordes på ALI var dålig. Och det har gjort ett så starkt intryck i forskarvärlden att man omedvetet tar sina händer från en sådan kontaminerad versamhet, eftersom man är rädd att drabbas av samma typ av åtgärder om man engagerar sig inom det  forskningsområdet.  Det är till och med så att många som var arbetslivsforskare i dag inte vill beskriva sig som en sådan eftersom de inte vill bli sedda som något som är så nedvärderat.

En del av den forskning som bedrevs på ALI har i princip försvunnit, berättar Ulf Sandström, exempelvis det som handlar om förhållandet mellan arbetsgivare och anställda, alltså den typ av frågor som normalt utgår från att det råder en konflikt mellan parterna.

- Och så får man ju inte tänka enligt den borgerliga regeringen, nu är vi ju alla arbetare, även arbetsgivarna, som sitter i samma båt. Och det var en inte oviktig del av forskningen på ALI där man hade en kader av personer som studerade sådant som fackets utveckling, vad händer med landets fackföreningar och hur ser de nya frontlinjerna ut när det gäller kampen mellan arbetsgivare. Den forskningen är i stort sett helt undanröjd nu, säger Ulf Sandström.

Var det just den forskningen som du menar var en nagel i alliansens ögon?
- Jag skulle tro det. Den var ju inte dominerande, men den var mer frispråkig och hade väl också en mer politisk betydelse.

Ett sätt att bedöma hur svensk arbetslivsforskning värderas internationellt är att granska hur ofta, och på vilket sätt, den omnämns i högt ansedda internationella vetenskapliga tidskrifter.

- Innan nedläggningen av ALI låg artiklar och citat från svensk arbetslivsforskning på 35 procent över världsgenomsnittet medan den nu ligger på 15 procent. Det betyder att den har sjunkit ner till en normal svensk universitetsnivå, säger Ulf Sandström.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    "Försäkringskassans bedöming måste baseras på kunskap"

    Förra året nekades 27 000 personer ersättning från Försäkringskassan. Men trots hård kritik har myndigheten inga planer på att ändra rutinerna.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    ”Unionen lever i det förflutna”

    Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Många tror de får betala själva

    Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.

  • Läs även...

    Tjänstemän på Volvo tillbaka på måndag

    På måndag startar Volvo Cars tillverkningen igen i bilfabriken i Torslanda. Även de tjänstemän som inte jobbar direkt i produktionen välkomnas tillbaka till det aktivitetsanpassade kontoret, där arbetsmiljön nu säkerställts.

  • Läs även...

    Gudrun Sjödén kvar i garderoben

    Gudrun Sjödén och Gekås i Ullared vägrar att redovisa i vilka fabriker deras kläder sys. Det visar en färsk kartläggning gjord av organisationen Fair Action. H&M, Lindex, Åhléns och RNB får godkänt i granskningen.

  • Läs även...

    Så ska äldre orka jobba längre

    Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.