Annons

Svensk arbetslivsforskning höll världsklass

Publicerad 19 november 2013, kl 14:50

Innan Arbetslivsinstitutet lades ned ansågs den svenska arbetslivsforskningen vara i internationell toppklass. Det gör den inte längre.

- Ett sätt att visa på de katastrofala följder nedläggningen fick är att se hur publiceringsgraden har förändrats. Innan nedläggningen låg artiklar och citat från svensk arbetslivsforskning på 35 procent över världsgenomsnittet medan det nu har dalat ner till 15 procent, säger Ulf Sandström, som länge forskat om forskning.

Svensk arbetslivsforskning betraktades länge som en viktig del av den så kallade nordiska modellen, till vilken också den finska, norska och danska motsvarigheten räknades.

-  Den nordiska modellen ansågs vara väldigt stark och hade flyttat fram positionerna på ett stort antal forskningsområden, den hade ändrat på forskningsinriktningar och etablerat nya områden. Den betraktades som ledande och var också viktig i en stort antal forskarnätverk, säger Ulf Sandström.

- Så det sågs som en stor katastrof när ett land som Sverige lade ner sitt forskarinstitut. Inte minst bland forskarkollegor över hela världen som dels såg det det ett grymt slag mot forskningen och dels var rädda för att samma sak skulle kunna hända i deras egna länder. Så man protesterade mot nedläggningen i alla möjliga sammanhang.

 

En följd av Alliansens beslut var att de 285 forskarna som var anställda på ALI, där de i första hand främst forskade med hjälp av de statliga medel som institutet hade tillgång till, nu fick flytta sin verksamhet till universiteten, som erbjöds att ta emot dem.

- Men universiteten kunde bara ordna plats för ett 80-tal så där var det redan ett tapp av kompetens på det här området. Sedan fick de 80 med sig pengar så att de kanske hade ett till två års försörjning. Och tanken var då att de skulle kunna etablera sig som forskare på universiteten under den tiden.

- Men för många var det svårt att etablera sig och konkurrera om att få hålla kurser och få forskningsmedel.

Nästan all forskning vid universiteten sker med hjälp av bidrag från forskningsfinansiärer. Nu fick arbetslivsforskarna alltså konkurrera med alla andra forskare om de ganska begränsade resurserna.

- Och det som gjorde saken ännu värre var att i och med att regeringen lagt ner ALI så blev det också en signal till andra, och då även till forskningsfinansiärerna, att den forskning som gjorts på insitututet var dålig och då hade ju också de som arbetat på institutet stämplats som dåliga forskare av staten så att säga. Vilket säkert inte gjorde det lättare när de sökte forskningspengar.

Enligt Ulf Sandström har regeringens beslut om nedläggningen fått ödesdigra konsekvenser för hela forskningsområdet.

- Man har så att säga degraderat Arbetslivsforskningen och tagit ifrån den sin legitimet, därför att beslutet signalerade till alla andra att den forskning som gjordes på ALI var dålig. Och det har gjort ett så starkt intryck i forskarvärlden att man omedvetet tar sina händer från en sådan kontaminerad versamhet, eftersom man är rädd att drabbas av samma typ av åtgärder om man engagerar sig inom det  forskningsområdet.  Det är till och med så att många som var arbetslivsforskare i dag inte vill beskriva sig som en sådan eftersom de inte vill bli sedda som något som är så nedvärderat.

En del av den forskning som bedrevs på ALI har i princip försvunnit, berättar Ulf Sandström, exempelvis det som handlar om förhållandet mellan arbetsgivare och anställda, alltså den typ av frågor som normalt utgår från att det råder en konflikt mellan parterna.

- Och så får man ju inte tänka enligt den borgerliga regeringen, nu är vi ju alla arbetare, även arbetsgivarna, som sitter i samma båt. Och det var en inte oviktig del av forskningen på ALI där man hade en kader av personer som studerade sådant som fackets utveckling, vad händer med landets fackföreningar och hur ser de nya frontlinjerna ut när det gäller kampen mellan arbetsgivare. Den forskningen är i stort sett helt undanröjd nu, säger Ulf Sandström.

Var det just den forskningen som du menar var en nagel i alliansens ögon?
- Jag skulle tro det. Den var ju inte dominerande, men den var mer frispråkig och hade väl också en mer politisk betydelse.

Ett sätt att bedöma hur svensk arbetslivsforskning värderas internationellt är att granska hur ofta, och på vilket sätt, den omnämns i högt ansedda internationella vetenskapliga tidskrifter.

- Innan nedläggningen av ALI låg artiklar och citat från svensk arbetslivsforskning på 35 procent över världsgenomsnittet medan den nu ligger på 15 procent. Det betyder att den har sjunkit ner till en normal svensk universitetsnivå, säger Ulf Sandström.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Unga vuxna lockas till arbete

    De som varken arbetar eller studerar, men gärna spelar datorspel, är målgruppen för ett nytt projekt vid högskolan i Skövde. Genom att utnyttja samma mekanismer som när man gör spel, ska ungdomarna lockas till studier och jobb.

  • Läs även...

    ”En uppvisning i svenska modellen”

    Regeringen nappade på förslaget från arbetsmarknadens parter om etableringsjobb. Den vägen ska minst 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa få jobb. Men det dröjer till hösten 2019 innan reformen sjösätts.

  • Läs även...

    Årets jobbhjältar prisades

    En klubbordförande som varit med och räddat jobb i Kiruna, en klubb som enat sina medlemmar och ett arbetsplatsombud som vänt opinionen mot facket till en partner man kan lita på. Under måndagen prisades Unionens jobbhjältar.

  • Läs även...

    Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

    Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
    - Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

  • Läs även...

    Unionen kräver fler satsningar på kompetens

    Regeringen satsar 20 miljoner kronor på korta högskolekurser som ska locka medelålders till vidareutbildning. Unionen välkomnar pilotprojektet.
    – Det är bra att man gör något men det är inte tillräckligt, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

  • Läs även...

    Så ska äldre orka jobba längre

    Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.

  • Läs även...

    I Skellefteå blomstrar industrin

    Ryktet om industrins och landsortens död på grund av globaliseringen är överdrivet – tvärtom har den gynnat Sverige. Och framför allt de små och mellanstora företagen på mindre orter. I Skellefteå frodas industriföretagen.

  • Läs även...

    80 miljoner jobb hotas av klimatet

    Den globala uppvärmningen väntas leda till svårare arbetsförhållanden och lägre produktivitet. Totalt beräknas 80 miljoner heltidsjobb försvinna fram till 2030, visar en färsk rapport från den internationella arbetsorganisationen, ILO.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.