Annons
Annons
  • För tjugo år sedan var 81 procent av Sveriges anställda med i facket, jämfört med 68 procent förra året. Foto: Anders Wiklund / TT, Evannovostro / Colourbox

Svenska modellen hotad av fackligt medlemstapp

Publicerad 8 juni 2020, kl 08:26

Om tio år kommer bara 63 procent av löntagarna att vara med i ett fackförbund. Den prognosen gör Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Men det finns tecken på att medlemsraset stoppats.

Den långsiktiga trenden är tydlig: Allt färre löntagare är med i ett fackförbund. För tjugo år sedan var 81 procent av Sveriges anställda med i facket, jämfört med 68 procent förra året. Det framkommer i rapporten ”Den svenska modellen i en oviss tid” som getts ut inom ramen för Arena Idés fackliga utredningsprojekt ”Arbetsliv och inflytande”.

Rapportförfattaren Anders Kjellberg ser flera förklaringar till att förbunden tappat medlemmar. En av de viktigare är att kostnaden för medlemskapet numera tydligare vägs mot nyttan.

– 2007 chockhöjdes avgiften till a-kassan samtidigt som skattereduktionen för medlemskap i fack och a-kassa togs bort. Det ledde till att väldigt många gick ur både fack och a-kassa och att många valde att inte gå med, säger han.

2007 var det dessutom högkonjunktur. Det innebar att många upplevde att kostnaden för att vara med i facket var för hög i förhållande till nyttan med medlemskapet. LO-förbunden drabbades särskilt hårt. Deras avgifter var högre än tjänstemannaförbundens och deras medlemmar tjänade dessutom mindre. Utvecklingen förstärktes 2008 när a-kasseavgiften baserades på hur hög arbetslösheten var för varje a-kassa.

När lågkonjunkturen kom hösten 2008 hände något märkligt. Andelen tjänstemän som gick med i facket ökade – precis som det brukar vara vid lågkonjunkturer. På arbetarsidan fortsatte dock medlemstappet:

”Den sammanlagda avgiften till LO-facken och deras arbetslöshetskassor avskräckte tillräckligt många från medlemskap för att den fackliga organisationsgraden trots den djupa lågkonjunkturen skulle fortsätta nedåt, även om det skedde långsammare än under högkonjunkturåren 2007 och 2008”, skriver Anders Kjellberg i rapporten.    

År 2014 sänktes avgiften till a-kassan, men medlemsantalet återgick aldrig till de tidigare nivåerna. Enligt Anders Kjellberg kan det bero på att många vande sig att inte vara med och att det lokala fackliga arbetet försvagats under åren med färre medlemmar.

Skillnaden i organisationsgrad mellan arbetare och tjänstemän fortsatte dessutom att öka. En anledning till att tjänstemannaförbunden lyckades locka fler beror troligen på fackens inkomstförsäkringar. De är vanligare på tjänstemannasidan och tjänstemän har oftast mer att vinna på att ha en sådan försäkring.

Under de senaste tre åren har dock andelen som är med i ett fackförbund minskat både på arbetar- och tjänstemannasidan. Att även tjänstemannafacken minskar beror, enligt Anders Kjellberg, på högkonjunkturen. Om den utvecklingen fortsätter kommer bara 63 procent av löntagarna att vara med i ett fackförbund om tio år. Blir andelen för låg riskerar den svenska modellen att hotas.

– Den svenska modellen har varit bra för svensk ekonomi. Vi har haft få arbetskonflikter och en reallöneutveckling som har varit positiv för både löntagare och företagare, säger Anders Kjellberg.

Men kanske går det att ana ett ljus i tunneln när det gäller medlemsutvecklingen. Under 2019 verkar tappet ha planats ut.

– Organisationsgraden sjönk inte bland arbetare som den gjort under en lång följd av år. Och tjänstemännen ligger ganska stabilt kring 72-73 procent. En förklaring till att siffrorna stabiliserats kan vara att högkonjunkturen gjort det lättare att få ett fast jobb och den som har fast jobb är oftare med i facket, säger Anders Kjellberg. Dessutom steg organisationsgraden något bland utrikes födda arbetare under 2019, tillägger han.

Under våren har fackförbunden också gynnats av coronakrisen. Samtliga förbund har sett en ökning av medlemsantalet och Anders Kjellberg tror att uppgången kan bli permanent.

– Många av dem som nu har gått med kommer nog att stanna. Ingen hade kunnat förutse en sådan här kris och många trodde att de hade säkra anställningar. Nu tänker sig nog folk för innan de lämnar facket.

Bild på Anders Kjellberg: Mikael Andersson / TT

David Österberg
David Österberg
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

    Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.

  • Läs även...

    Corona lockar utrikes födda till facket

    Antalet utrikes födda tjänstemän som går med i facket har ökat de senaste åren, men ligger fortfarande på en låg nivå. Under våren har Unionen fått många nya medlemmar – bland annat i Järvaområdet. Orsaken stavas corona.

  • Läs även...

    Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

    Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier. Det föreslår arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus, som granskat hur kanadensiska fack arbetat mot diskriminering och sextrakasserier.

  • Läs även...

    Facken öppnar för flerårigt avtal

    De medlare som hjälper parterna i avtalsrörelsen föreslår ett 29 månader långt avtal. Fullt möjligt, om innehållet blir bra, tycker Facken inom industrin. Även arbetsgivarna tror att det finns förutsättningar för ett långt avtal.

  • Läs även...

    Farligt att jobba fackligt i många länder

    Latinamerika är just nu den dödligaste regionen att verka fackligt i, enligt den internationella fackliga organisationen ITUC. Men det finns saker anställda i Sverige kan göra för att hjälpa – gå med i facket till exempel.

  • Läs även...

    Spelföretaget Zoink fick avtal efter fem år

    Kollektivavtal är sällsynt i dataspelsbranschen. Ett undantag är Zoink i Göteborg som lyckats få avtal – efter fem års kamp. Den nybildade klubben hoppas nu att fler ska följa efter.

  • Läs även...

    Amazon och Bezos kritiseras av EU

    Det brev som 37 fackföreningar, bland annat Unionen, skrev till EU-kommissionen och krävde en utredning av Amazons arbetsmetoder har fått resultat. Nu riktar ett gäng EU-parlamentariker skarp kritik mot handelsjättens vd Jeff Bezos.

  • Läs även...

    Amazon anklagas för övervakning av fackligt anslutna

    Fackanslutna jämställs med terrorister när Amazon övervakar sina anställda. Nu kräver en lång rad fackföreningar, däribland Unionen, att EU-kommissionen utreder bolagets metoder.