Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Svenskar kvar på Volvo i Kina

Efter Coronavirusets utbrott har flera svenska företag infört resestopp till Kina och satt anställda i karantän för att skydda medarbetarna. Men en del personal löper fortfarande risk att bli sjuka eftersom de fortsätter jobba i Kina. Däribland ett hundratal anställda på Volvo Cars.
Anita Täpp Publicerad
Karin Olander / TT
Ett hundratal svenska Volvoanställda är kvar i Kina. Karin Olander / TT

Flera svenska storföretag, där anställda ofta reser till Kina, har i princip stoppat alla resor till landet. På exempelvis Volvo Cars kan ”affärskritiska” resor fortfarande göras, men då endast om högsta ledningen har gett tillstånd till det.

Under de senaste veckorna har Volvomedarbetare som varit i Kina satts i ett par veckors karantän när de kommit hem. Det för att den som kan ha smittats av viruset inte ska sprida det vidare till kollegor och andra.

Unionenklubben på Volvo Cars vet inte hur många som suttit och fortfarande sitter i karantän.

– Jag har inga siffror på det och vet inte heller vilka det är och om det är våra medlemmar. Men det är något som chef och medarbetare själva sköter om, så att man kan jobba hemifrån så gott det går med full lön. Och när man varit symtomfri i ett par veckor kan man gå till sin arbetsplats igen. Det är givna regler som ska följas, säger Jörgen Olsson, ordförande för Unionenklubben på Volvo Cars.

Bilföretaget har verksamhet i Shanghai och Chengdu, som ligger cirka 80 respektive 100 mil från Wuhan-regionen.

– Om någon Volvoanställd finns i Wuhan vet jag inte. Vi har inga kontor eller fabriker där. Å andra sidan kan jag tänka mig att vårt säljfolk, som reser runt i världen, kan ha varit där. Och sedan kan vi ju också ha återförsäljare och underleverantörer i området, säger Jörgen Olsson.

– Fast vi har inte fått någon information som klubb mer än det som stått på intranätet.

Huvudskyddsombudet Bosse Skyllerström har inte upplevt att det finns någon oro för viruset bland medarbetarna i Sverige.

– Men vi har också många anställda i Kina, som de drygt hundratal svenskar som jobbar på kontrakt där, och som säkert kan vara oroliga. Och dem behöver ledningen fånga upp, så att de kan jobba hemifrån i Kina.

Vilka arbetsuppgifter har de?
– Vi har exempelvis en utvecklingsavdelning i Shanghai och en del som jobbar på våra fabriker runt om i Kina, säger Bosse Skyllerström.

– De flesta är just nu i Sverige eller på semester runt om i Asien, på grund av det kinesiska nyåret. Jag har inte pratat med någon av dem än. Men de kan säkert vara oroliga. Inte minst med tanke på att många kineser i samband med firandet av nyåret snart kommer tillbaka till sin arbetsplats efter att ha rest till sina familjer i andra delar av Kina.

Så gör andra storföretag

Andra svenska storföretag som vidtagit åtgärder för att skydda medarbetare från coronaviruset, exemeplvis genom resestopp och karantän, är bland andra SKF, Cevt, Astra Zeneca, Assa Abloy, AB Volvo, Sandvik, Electrolux, Alfa Laval och Atlas Copco. H&M och Ikea har även stängt butiker i Kina.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177