• Reallöneutvecklingen har varit positiv inom gruv- och tillverkningsindustrin, med undantag för slutet av 70- samt början av 80- och 90-talen. Efter några års negativ reallöneutveckling i början av 90-talet nåddes en topp 1996. Utvecklingen har varit fortsatt positiv men ökningstakten har minskat, som ett resultat av ökande inflationstakt i kombination med i stort sett konstanta nominella löneökningar. Det finns ett tydligt samband mellan inflationstakt och ökningstakt av reallön. Källa: SCB

"Sverige blev för dyrt"

Publicerad 20 mars 2015, kl 14:43

Sedan 1997 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet, som sätter det så kallade ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Här är berättelsen om hur det kom till.

När avtalsrörelsen 1995 resulterade i löneökningar som ansågs så höga att de försvagade konkurrenskraften, uppmanade den dåvarande regeringen arbetsmarknadens parter att arbeta fram en ny form för lönebildning. Sverige blev, efter fjolårets folkomröstning, medlemsland i EU under 1995 och regeringen ville se till att löneökningarna matchade de genomsnittliga nivåerna i resten av EU.

Sommaren 1996 bjöd förbund från LO, TCO och Saco, via en debattartikel in arbetsgivarsidan till förhandlingar. Två månader senare tackade arbetsgivarna, via en ny debattartikel, ja till inviten och på våren 1997 undertecknades det färdiga Industriavtalet.

Idén med avtalet var att parterna inom industrin, fack och arbetsgivare, skulle ta hänsyn till konkurrensläget för industrisektorn och komma fram till den procentuella löneökningen för kommande avtalsperiod. ”Märket” skulle sedan fungera som en norm för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden.

Avtalsrörelsen 1995 var inte den första som ställt till ekonomiska problem i Sverige. Redan under 70- och 80-talen började man ta ut för höga löneökningar. Det ledde till en kostnadskris som man löste med hjälp av devalvering ett par gånger. Sverige hade fortsatt höga löneökningar under 90-talet och dessutom inflation, som man försökte kompensera för med ännu högre löneökningar vilket drev upp kostnaderna i Sverige jämfört med andra länder. Det var en av orsakerna till 90-talskrisen. Sverige var helt enkelt för dyrt.

Industriavtalet har tillämpats sedan 1998. Men inte utan att vara omstritt. Sveriges största arbetsgivarorganisation, Teknikföretagen, valde 2010 att säga upp avtalet med motiveringen att övriga parter inte tagit tillräckligt stor hänsyn till industrins normerande roll och behov av att kunna konkurrera med utländska företag. Kvar stod fyra avtalsslutande parter från arbetsgivarsidan: Skogsindustrierna, Stål- och metall, Industri- och kemigruppen samt Livsmedelsföretagen.

Men året därpå var Teknikföretagen med igen då ett nytt avtal tecknades. I det nya Industriavtalet förtydligades att det var industrin som skulle sätta nivån för kostnaderna på arbetsmarknaden, det vill säga lönerna. Bakom avtalet stod fem fackförbund (Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer), tillsammans med tolv arbetsgivarorganisationer. Fackförbundet Pappers valde dock att kliva av samarbetet.

Mellan 1998, då det första Industriavtalet började tillämpas, och 2013 har produktivitetsökningarna legat på 5,5 procent per år. Samtidigt har de reala arbetskraftskostnaderna årligen ökat med 2,3 procent. I omvärlden är det få länder som når upp till samma nivåer som Sverige. Ett argument som, enligt Unionen, väger tungt till fördel för Industriavtalet.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Arbetsgivarna dissar löneförväntningar

    En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.

  • Läs även...

    Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

    Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.

  • Läs även...

    Fler ska få a-kassa

    Regeringen presenterar tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna ett krispaket för att dämpa konsekvenser på arbetsmarknaden, bland annat genom att höja taket i a-kassan och sänka kraven på hur länge man ska ha jobbat och ha varit medlem i en a-kassa.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.

  • Läs även...

    Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

    En gång i tiden var svensk a-kassa en av de bästa i världen. I dag är den en av de sämsta. Nu stiger arbetslösheten, men få som blir av med jobbet kan leva på sin a-kassa och måste därför söka försörjningsstöd. Läs Kollegas granskning av hur a-kassan monterades ner och vilka konsekvenser nedmonteringen får.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.