Annons
  • Reallöneutvecklingen har varit positiv inom gruv- och tillverkningsindustrin, med undantag för slutet av 70- samt början av 80- och 90-talen. Efter några års negativ reallöneutveckling i början av 90-talet nåddes en topp 1996. Utvecklingen har varit fortsatt positiv men ökningstakten har minskat, som ett resultat av ökande inflationstakt i kombination med i stort sett konstanta nominella löneökningar. Det finns ett tydligt samband mellan inflationstakt och ökningstakt av reallön. Källa: SCB

"Sverige blev för dyrt"

Publicerad 20 mars 2015, kl 14:43

Sedan 1997 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet, som sätter det så kallade ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Här är berättelsen om hur det kom till.

När avtalsrörelsen 1995 resulterade i löneökningar som ansågs så höga att de försvagade konkurrenskraften, uppmanade den dåvarande regeringen arbetsmarknadens parter att arbeta fram en ny form för lönebildning. Sverige blev, efter fjolårets folkomröstning, medlemsland i EU under 1995 och regeringen ville se till att löneökningarna matchade de genomsnittliga nivåerna i resten av EU.

Sommaren 1996 bjöd förbund från LO, TCO och Saco, via en debattartikel in arbetsgivarsidan till förhandlingar. Två månader senare tackade arbetsgivarna, via en ny debattartikel, ja till inviten och på våren 1997 undertecknades det färdiga Industriavtalet.

Idén med avtalet var att parterna inom industrin, fack och arbetsgivare, skulle ta hänsyn till konkurrensläget för industrisektorn och komma fram till den procentuella löneökningen för kommande avtalsperiod. ”Märket” skulle sedan fungera som en norm för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden.

Avtalsrörelsen 1995 var inte den första som ställt till ekonomiska problem i Sverige. Redan under 70- och 80-talen började man ta ut för höga löneökningar. Det ledde till en kostnadskris som man löste med hjälp av devalvering ett par gånger. Sverige hade fortsatt höga löneökningar under 90-talet och dessutom inflation, som man försökte kompensera för med ännu högre löneökningar vilket drev upp kostnaderna i Sverige jämfört med andra länder. Det var en av orsakerna till 90-talskrisen. Sverige var helt enkelt för dyrt.

Industriavtalet har tillämpats sedan 1998. Men inte utan att vara omstritt. Sveriges största arbetsgivarorganisation, Teknikföretagen, valde 2010 att säga upp avtalet med motiveringen att övriga parter inte tagit tillräckligt stor hänsyn till industrins normerande roll och behov av att kunna konkurrera med utländska företag. Kvar stod fyra avtalsslutande parter från arbetsgivarsidan: Skogsindustrierna, Stål- och metall, Industri- och kemigruppen samt Livsmedelsföretagen.

Men året därpå var Teknikföretagen med igen då ett nytt avtal tecknades. I det nya Industriavtalet förtydligades att det var industrin som skulle sätta nivån för kostnaderna på arbetsmarknaden, det vill säga lönerna. Bakom avtalet stod fem fackförbund (Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer), tillsammans med tolv arbetsgivarorganisationer. Fackförbundet Pappers valde dock att kliva av samarbetet.

Mellan 1998, då det första Industriavtalet började tillämpas, och 2013 har produktivitetsökningarna legat på 5,5 procent per år. Samtidigt har de reala arbetskraftskostnaderna årligen ökat med 2,3 procent. I omvärlden är det få länder som når upp till samma nivåer som Sverige. Ett argument som, enligt Unionen, väger tungt till fördel för Industriavtalet.

Lediga jobb
  • Läs även...

    7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo

    Endast var femte yrkesverksam har märkt skillnad på sin arbetsplats sedan metoo startade för ett par år sedan. Det visar en ny undersökning.

  • Läs även...

    Högre löneökningar för att nå inflationsmål

    I en ny rapport spår Konjunkturinstitutet, KI, att de nya löneavtalen som börjar gälla nästa år kommer att hamna i nivå med de förra. Men för att nå inflationsmålet krävs egentligen högre löneökningar, menar KI.

  • Läs även...

    Sjukskrivna riskerar att hamna i kläm

    Korta tiden för att överklaga myndighetsbeslut från två månader till tre veckor. Det föreslår en utredning om socialförsäkringen. En mycket dålig idé anser TCO, som i sitt remissvar menar att det är de sjukskrivna som hamnar i kläm.

  • Läs även...

    Unionen: ”Märket” fortfarande ohotat

    Kommunals och Pappers avhopp gör LO-samordningen lite svagare. Men det påverkar inte den konkurrensutsatta industrins möjligheter att bestämma löneökningarna även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

  • Läs även...

    Snart har du rätt att jobba längre

    Under onsdagen röstar riksdagen igenom förslaget att höja pensionsåldern. Går allt igenom höjs gränsen för hur länge du får jobba från 67 till 68 år. Och du har rätt att ta ut din allmänna pension från 62 år.

  • Läs även...

    Svenskt Näringsliv vill se lägre löneökningar

    En lägre löneökningstakt och en större flexibilitet både vad gäller arbetstid och att anlita extra personal. Det är Svenskt Näringslivs främsta mål i nästa års avtalsrörelse.

  • Läs även...

    Unionen: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

    Det väntar tuffare tider – både för svenska företag och våra plånböcker. Enligt Unionen står svensk industri väl rustad efter flera goda år men poängterar vikten av löneökningar som företagen kan bära.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.