• Reallöneutvecklingen har varit positiv inom gruv- och tillverkningsindustrin, med undantag för slutet av 70- samt början av 80- och 90-talen. Efter några års negativ reallöneutveckling i början av 90-talet nåddes en topp 1996. Utvecklingen har varit fortsatt positiv men ökningstakten har minskat, som ett resultat av ökande inflationstakt i kombination med i stort sett konstanta nominella löneökningar. Det finns ett tydligt samband mellan inflationstakt och ökningstakt av reallön. Källa: SCB

"Sverige blev för dyrt"

Publicerad 20 mars 2015, kl 14:43

Sedan 1997 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet, som sätter det så kallade ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Här är berättelsen om hur det kom till.

När avtalsrörelsen 1995 resulterade i löneökningar som ansågs så höga att de försvagade konkurrenskraften, uppmanade den dåvarande regeringen arbetsmarknadens parter att arbeta fram en ny form för lönebildning. Sverige blev, efter fjolårets folkomröstning, medlemsland i EU under 1995 och regeringen ville se till att löneökningarna matchade de genomsnittliga nivåerna i resten av EU.

Sommaren 1996 bjöd förbund från LO, TCO och Saco, via en debattartikel in arbetsgivarsidan till förhandlingar. Två månader senare tackade arbetsgivarna, via en ny debattartikel, ja till inviten och på våren 1997 undertecknades det färdiga Industriavtalet.

Idén med avtalet var att parterna inom industrin, fack och arbetsgivare, skulle ta hänsyn till konkurrensläget för industrisektorn och komma fram till den procentuella löneökningen för kommande avtalsperiod. ”Märket” skulle sedan fungera som en norm för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden.

Avtalsrörelsen 1995 var inte den första som ställt till ekonomiska problem i Sverige. Redan under 70- och 80-talen började man ta ut för höga löneökningar. Det ledde till en kostnadskris som man löste med hjälp av devalvering ett par gånger. Sverige hade fortsatt höga löneökningar under 90-talet och dessutom inflation, som man försökte kompensera för med ännu högre löneökningar vilket drev upp kostnaderna i Sverige jämfört med andra länder. Det var en av orsakerna till 90-talskrisen. Sverige var helt enkelt för dyrt.

Industriavtalet har tillämpats sedan 1998. Men inte utan att vara omstritt. Sveriges största arbetsgivarorganisation, Teknikföretagen, valde 2010 att säga upp avtalet med motiveringen att övriga parter inte tagit tillräckligt stor hänsyn till industrins normerande roll och behov av att kunna konkurrera med utländska företag. Kvar stod fyra avtalsslutande parter från arbetsgivarsidan: Skogsindustrierna, Stål- och metall, Industri- och kemigruppen samt Livsmedelsföretagen.

Men året därpå var Teknikföretagen med igen då ett nytt avtal tecknades. I det nya Industriavtalet förtydligades att det var industrin som skulle sätta nivån för kostnaderna på arbetsmarknaden, det vill säga lönerna. Bakom avtalet stod fem fackförbund (Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer), tillsammans med tolv arbetsgivarorganisationer. Fackförbundet Pappers valde dock att kliva av samarbetet.

Mellan 1998, då det första Industriavtalet började tillämpas, och 2013 har produktivitetsökningarna legat på 5,5 procent per år. Samtidigt har de reala arbetskraftskostnaderna årligen ökat med 2,3 procent. I omvärlden är det få länder som når upp till samma nivåer som Sverige. Ett argument som, enligt Unionen, väger tungt till fördel för Industriavtalet.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Svenskt Näringsliv vill se lägre löneökningar

    En lägre löneökningstakt och en större flexibilitet både vad gäller arbetstid och att anlita extra personal. Det är Svenskt Näringslivs främsta mål i nästa års avtalsrörelse.

  • Läs även...

    S störst bland tjänstemännen

    Socialdemokraterna är fortfarande största parti både hos arbetare och tjänstemän. Men bland arbetarna är Sverigedemokraterna nästan i kapp – här skiljer bara fem procentenheter. Det visar SVT:s vallokalsundersökning.

  • Läs även...

    Bara 4 av 10 är beredda att jobba längre

    Trots att man kommer att få svårt att klara sig på pensionen är de flesta ovilliga att förlänga sina arbetsliv, visar en ny undersökning. En anledning är att de upplever sina arbeten som alltför psykiskt påfrestande.

  • Läs även...

    Dansk modell kan mildra kritik mot Industriavtalet

    Industriavtalet leder till orättvisa löner, menar kritiker. Men missgynnandet skulle kunna motverkas med en dansk modell där löneökningarna anges i kronor i stället för i procent, enligt forskare vid KTH.

  • Läs även...

    Utvecklingsledighet dissas av facket

    Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
    anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
    ledighet för studier.

  • Läs även...

    Unionen tar täten för jobb åt nyanlända

    Unionen är det enda tjänstemannafack som är delaktiga i principöverenskommelsen för att ge nyanlända jobb, som presenterades i förra veckan. Detta till skillnad från LO där så gott som samtliga förbund är intresserade.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Arbetsgivarmiss ska inte leda till utvisning

    Att arbetsgivare gjort smärre missar genom att exempelvis betala för låg lön under kortare perioder ska inte längre tvinga arbetskraftsinvandrare att lämna landet. Bra, tycker Unionen om förslaget som regeringens utredare lagt fram.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.