Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Syskon till bipolära blir oftare chefer

En psykiskt sjuk bror eller syster kan göra underverk för ditt cv framöver. Forskare har nu visat att syskon till bipolära sitter på de ledaregenskaper som krävs för att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt innovationsland.
Johanna Rovira Publicerad 11 september 2014, kl 15:39

Galna chefer är inget nytt under solen. En ny studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet stöder visserligen den populära tesen att stora ledare ofta är bipolära eller manodepressiva, men visar att det framför allt är syskonen till bipolära som dras till chefsjobben. De är överrepresenterade på chefsposterna över hela Sverige. Frågan är om de är bra eller dåliga chefer.

- Jag tror de är bra ledare, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri vid Karolinska universitetssjukhuset, som tillsammans med Mikael Landén vid Göteborgs universitet använt svenska registerdata över 23 000 personer som underlag till studien.

- De är framförallt innovativa ledare och vi har behov av innovation och kreativitet, folk som är mer förändringsbenägna och kan utmana befintliga sätt att arbeta.

Bipolära personer har också visat tidiga tecken på goda ledaregenskaper innan sjukdomen tagit överhanden. Bipolär sjukdom är starkt ärftligt och syskonen till de bipolära har vissa nyttiga gemensamma personlighetsdrag eller temperament med sina psykiskt sjuka bröder och systrar, men har sluppit ifrån de negativa följderna av sjukdomen.

Var dessa chefer jobbar visar inte studien, men bland politiker är det dubbelt så vanligt med bipolära syskon jämfört med en kontrollgrupp. Simon Kyaga tippar att cheferna med släktband till manodepressiva oftare dras till verksamheter där det krävs mer personligt engagemang och där det behövs förändringsvilja. Han anser att människor med den här gruppen av människor bör lyftas fram i större utsträckning om Sverige ska lyckas behålla sin plats som ett innovationsland.

- Om vi inte tillåter folk att vara annorlunda och sticka ut kommer vi att förlora viktig kompetens. Jag tycker det skulle vara en oerhört stor förlust, säger Simon Kyaga, som i en tidigare studie tillsammans med sin forskargrupp visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.

Vill du veta mer? Simon Kyaga var en av Sveriges Radios sommarpratare i år. Här finns hans sommarprat.

Fakta

Bipolär sjukdom kallas även manodepression, innebär att den som är sjuk i perioder antingen är manisk eller deprimerad. Sjukdomen behandlas med medicin och psykoterapi.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory