Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Ta kontroll över ekonomin!

Lönen är slut och kreditkorten är belastade till max efter jul och nyår. Det är lätt att deppa ihop i januari. Gör inte det. Sikta framåt och ta kontroll över ekonomin genom att börja spara.
Petra Rendik Publicerad 10 januari 2014, kl 16:18

En buffert med sparpengar är bra att ha när kylskåpet plötsligt slutar fungera eller när tänderna måste lagas. De flesta av oss vet allt det där men ändå kan det vara så svårt att börja spara.

- Det finns olika anledningar och trösklar till varför man inte sparar. Men alla har en bank, så mitt råd är gå in på deras hemsidor och läsa på vad de har för olika typer av sparande. Då kan det bli lättare att kontakta banken efteråt när man vet lite mer, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Spara tio procent av nettolönen är ett generellt råd som brukar ges men allt sparande är bra, hur liten summan än är. Kan du bara lägga undan en hundralapp i månaden, gör det, råder Ingela Gabrielsson.

- Någonstans måste du börja. Ser du att summan växer blir du glad och kanske försöker du spara lite mer då. Men jag har full respekt för att det kan vara svårt för många.

Du bör inte spara på ditt lönekonto, det kontot ska vara till för transaktioner in och ut varje månad. För att det ska bli enkelt att komma igång med sparandet är Ingela Gabrielssons råd att det dras en summa automatiskt från lönekontot till ett sparkonto. Se till att det sker samma dag som lönen kommer in så märker du knappat att pengarna är borta. Sparar du en större summa kan du dela upp sparandet i flera delar. En summa till en buffert, en till semestern och storhelger som ofta slukar pengar och en del kanske till ett pensionssparande.

Många lägger undan stora summor till barnen men spara hellre till familjens gemensamma budget om du inte har råd med både och.

- Ibland går vi för långt i vår oro över hur barnen ska klara sig i framtiden. Föräldrarna går på knäna för att barnen ska ha fulla bankkonton när de flyttar hemifrån. Återgå hellre till att ge regelbunden fickpeng. Det blir mer struktur och tydligt för barnen med att "här får du och det här får du klara dig med".

Nu när jag äntligen har lyckats få igång ett sparande, hur låter jag bli att nalla på pengarna hela tiden?

- Det beror på varför man gör det, du kanske måste. Och vem gör inte det, det är bara mänskligt. Fast du kanske ska sänka sparbeloppet mot att du absolut inte rör pengarna. Du ska inte göra det för svårt för dig! Huvudsaken är att du fortsäter fylla på kontot.

Så här kommer du igång med sparandet:

Gå in på bankernas hemsida och se vad de erbjuder för olika sparalternativ. Har du inte sparat eller är helt ointresserad av fonder och aktier, öppna till ett vanligt sparkonto.

Finns det inte pengar att spara? Gör en budget och granska utgifterna. Kan du spara in på mindre utgifter till exempel godis och kvällstidningar och i stället spara pengarna?

Lägg in en automatisk överföring varje månad från lönekontot till ett sparkonto eller dela upp på flera konton om du sparar en större summa.

Kan du bara spara en hundring, gör det. Även små summor växer.

Kan du inte låta bli sparpengarna så ska du kanske minska på summan. Eller lås sparandet, oftast får man en bättre ränta mot att man inte rör pengarna under en tid.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.