Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tänk på det här om du jobbar hemma

Jobbar du hemifrån till följd av corona? Även om du jobbar utanför kontorets väggar har din arbetsgivare fortfarande ansvar för din arbetsmiljö. Är du hemma en längre period finns en del att tänka på.
Lina Björk Publicerad
Volodymyr Shtun/Colourbox
Det är ofta svårare att få till rätt ergonomi om du jobbar hemifrån. Volodymyr Shtun/Colourbox

Många tjänstemän har möjlighet att jobba hemifrån någon dag i månaden. Med risk för smittspridning av det nya viruset covid-19, har dock fler och fler arbetsplatser beslutat att anställda ska undvika kontoret i den mån det går.

Eftersom arbetsgivaren fortfarande har ansvaret för din arbetsmiljö, är det också rimligt att det görs vissa justeringar i ergonomin om karantänen blir långvarig.

Läs mer: Svagare skydd om du skadar dig när du jobbar hemma

– Så här i coronatider får man kanske tänka proportionerligt kring vad som är rimligt. Exempelvis att få låna hem hjälpmedel från kontoret i form av mus, tangentbord, handledsskydd eller handsprit, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.

Sitter du i soffan och arbetar har du sämre ergonomi än på kontoret, och då kan det vara en god idé att ta fler och längre pauser för att röra på dig. Dels för att inte bli stel, men också för att minska risken för långvariga skador.

– Är det så att produktiviteten går ner för att du tar fler pauser så får arbetsgivaren acceptera det i det här fallet, eftersom du ofrivilligt är på en plats som inte är anpassad att arbeta på.

Hur mycket du som anställd ska rapportera in när du sitter hemma och jobbar finns det egentligen inga regler för utan hamnar under arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

– Även här får man nog tänka vad som är rimligt. Att rapportera in dina arbetsuppgifter varje timme ökar inte produktiviteten.

Skulle karantänen fortsätta under en längre tid och anställda blir tvungna att jobba hemifrån även fortsättningsvis, kan det kosta mer för arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön håller måttet. Ska ergonomin vara god krävs då kanske andra hjälpmedel som höj- och sänkbara skrivbord eller bättre datorskärmar.

– Det är extraordinära omständigheter nu och vi hoppas att alla tar sitt ansvar i det. Vi hoppas att det här inte blir långvarigt både för de anställdas, men också för arbetsgivarnas skull. Vi är i samma båt i det här, säger Mikael Bäckström.

Arbetsgivarens ansvar

  • Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån eller om det sker på arbetsgivarens initiativ.
  • Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större ansvar har arbetsgivaren att tillgodose en god arbetsmiljö och tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.