Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO gör tummen upp för jobbpakt

Det ser ut som TCO får gehör för de frågor som centralorganisationen drivit hårdast inför valet. S och MP har kommit överens om både höjt tak i a-kassan, en pappamånad och att sätta stopp för staplade visstider.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, Gustav Fridolin och Socialdemokratenas partiledare Stefan Löfven. Henrik Montgomery/TT

En av TCO:s käpphästar är att taket i a-kassan måste höjas, helst till 27 500 kronor. Hur högt taket blir återstår att se, men S och MP är i alla fall överens om att det ska höjas.

- Det är ett mycket välkommet besked, men sedan återstår att se var taket hamnar.  Blir det en liten höjning kvarstår problemen, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.

- Vi kommer att fortsätta arbetet för att återupprätta a-kassan, det finns behov både att förändra över kvalificeringsvillkoren, så att fler kan få ersättning, och att indexera så att ersättningen följer löneutvecklingen.

En rejäl höjning av a-kassetaket kan få många följdeffekter. Fler fackförbund kommer att kunna införa inkomstförsäkringar och det kan också få positiva effekter på omställningsavtalet, tippar Roger Mörtvik. Han ser inga problem med att de befintliga inkomstförsäkringarna skulle förlora värde (och facket därmed förlora medlemmar) om taket höjs.

- Inkomstförsäkringen kommer fortsätta att vara nödvändig för de som tjänar mest.

Partierna har också enats om att ersättningen ska ligga på 80 procent under hela arbetslöshetsperioden, en åtgärd som Roger Mörtvik inte anser är lika angelägen.

- Vi vet från forskningen att nedtrappning av a-kassan har viss effekt och jag hade hellre sett att resurserna läggs på ett ännu högre tak än ersättning under längre tid.

Den tredje pappamånaden, som S och MP, flaggat för är ingen nytillkommen månad, utan är ska tas från den befintliga föräldraledigheten. Miljöpartiet hade egentligen velat gå längre:

- Vi har satt som mål att det ska vara ett jämt uttag mellan föräldrarna,  vi ser det här som ett första steg. Med det parlamentariska läget i riksdagen måste vi se till att det finns stöd för förändringen - hade vi propsat på mer är risken stor att det skulle falla, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.

Löftet om en tredje pappamånad är mer välkommet och även beskedet att S och MP är överens om att stoppa möjligheten att visstidsanställa under långa perioder. TCO:s ordförande Eva Nordmark säger i ett pressmeddelande att ett stopp är det enda rimliga.

- Vi har ju anmält förra regeringen eftersom eländet med staplade visstidsanställningar bryter mot EU-rätten. Nu får vi avvakta och se vad beskedet betyder rent konkret, men det låter lovande, säger Roger Mörtvik.

- Det ser ut som att vi får genomslag för de frågor TCO drivit hårdast inför valet och det är väldigt bra.

S och MP har dessutom enats om att Fas 3 ska slopas.  Och om det inte är 40 procent kvinnor i bolagens styrelser år 2016 kommer en lag om tvångskvotering att införas. Miljöpartiet har inte fått med sig S på att återinföra friåret eller arbetstidsförkortning till 35-timmarsvecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok