Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
TCO gör tummen upp för jobbpakt
Det ser ut som TCO får gehör för de frågor som centralorganisationen drivit hårdast inför valet. S och MP har kommit överens om både höjt tak i a-kassan, en pappamånad och att sätta stopp för staplade visstider.
En av TCO:s käpphästar är att taket i a-kassan måste höjas, helst till 27 500 kronor. Hur högt taket blir återstår att se, men S och MP är i alla fall överens om att det ska höjas.
- Det är ett mycket välkommet besked, men sedan återstår att se var taket hamnar. Blir det en liten höjning kvarstår problemen, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.
- Vi kommer att fortsätta arbetet för att återupprätta a-kassan, det finns behov både att förändra över kvalificeringsvillkoren, så att fler kan få ersättning, och att indexera så att ersättningen följer löneutvecklingen.
En rejäl höjning av a-kassetaket kan få många följdeffekter. Fler fackförbund kommer att kunna införa inkomstförsäkringar och det kan också få positiva effekter på omställningsavtalet, tippar Roger Mörtvik. Han ser inga problem med att de befintliga inkomstförsäkringarna skulle förlora värde (och facket därmed förlora medlemmar) om taket höjs.
- Inkomstförsäkringen kommer fortsätta att vara nödvändig för de som tjänar mest.
Partierna har också enats om att ersättningen ska ligga på 80 procent under hela arbetslöshetsperioden, en åtgärd som Roger Mörtvik inte anser är lika angelägen.
- Vi vet från forskningen att nedtrappning av a-kassan har viss effekt och jag hade hellre sett att resurserna läggs på ett ännu högre tak än ersättning under längre tid.
Den tredje pappamånaden, som S och MP, flaggat för är ingen nytillkommen månad, utan är ska tas från den befintliga föräldraledigheten. Miljöpartiet hade egentligen velat gå längre:
- Vi har satt som mål att det ska vara ett jämt uttag mellan föräldrarna, vi ser det här som ett första steg. Med det parlamentariska läget i riksdagen måste vi se till att det finns stöd för förändringen - hade vi propsat på mer är risken stor att det skulle falla, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.
Löftet om en tredje pappamånad är mer välkommet och även beskedet att S och MP är överens om att stoppa möjligheten att visstidsanställa under långa perioder. TCO:s ordförande Eva Nordmark säger i ett pressmeddelande att ett stopp är det enda rimliga.
- Vi har ju anmält förra regeringen eftersom eländet med staplade visstidsanställningar bryter mot EU-rätten. Nu får vi avvakta och se vad beskedet betyder rent konkret, men det låter lovande, säger Roger Mörtvik.
- Det ser ut som att vi får genomslag för de frågor TCO drivit hårdast inför valet och det är väldigt bra.
S och MP har dessutom enats om att Fas 3 ska slopas. Och om det inte är 40 procent kvinnor i bolagens styrelser år 2016 kommer en lag om tvångskvotering att införas. Miljöpartiet har inte fått med sig S på att återinföra friåret eller arbetstidsförkortning till 35-timmarsvecka.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
