Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO: Mer stöd åt tjänstemännen

Staten tar inte sitt ansvar för tjänstemännens möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Istället läggs allt för stort ansvar på parternas omställningsorganisationer och det är i längden ohållbart. Det menar TCO som i dag presenterar tre rapporter på området.
Gabriella Westberg Publicerad 24 juni 2015, kl 16:04
Eva Nordmark.
Tjänstemännen kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Foto: Anders Wiklund/TT

Arbetslösheten på tjänstemannaområdet är låg och har legat ganska stadigt på samma nivå de senaste åren, på drygt två procent bland tjänstemän generellt och lite högre, tre procent, bland privatanställda – att jämföra med åtta procent för samhället i stort. Omställningskedjans olika delar för tjänstemännen fungerar också väl i dag, konstaterar rapportförfattarna, med omställningsavtalen, inkomstförsäkringarna och a-kassan.

Men det är dags att ta höjd för en annan tid, menar TCO.  Med globalisering och digitalisering försvinner och förändras tjänstemännens yrken redan i dag i hög takt och förändringstakten förväntas inte avta. Fler och fler tjänstemän hamnar återkommande i omställningsläge, det vill säga behöver om och om igen söka nya jobb och skaffa sig ny kunskap – inte för att komma in men för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

I dag fokuserar arbetsmarknadspolitiken på stödåtgärder för de som har svårast att alls få ett jobb; unga utan gymnasiekompetens, nyanlända och de med olika funktionsvariationer.

För en välutbildad tjänsteman som blivit av med jobbet finns däremot inte mycket att hämta hos Arbetsförmedlingen – inte förrän hen blivit långtidsarbetslös. Det är både riskfyllt och kortsiktigt, menar Mats Essemyr som står bakom en av rapporterna, Tjänstemannagrupper i arbetsmarknadspolitiken och i omställning.

Det är tjänstemännen som kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, skriver TCO:s Eva Nordmark i ett inlägg på SvD Debatt i dag, apropå rapportsläppet. Därmed blir tjänstemännens möjligheter till snabb omställning avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Arbetsförmedlingen skulle behöva lägga mycket mer krut på att stödja tjänstemännen att ställa om och vidareutveckla sin kompetens, menar Mats Essemyr. Även för den som har ett jobb men behöver hjälp att söka sig vidare.

Du menar att man skulle ta resurser ifrån de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden - för att ge till de som redan har jobb, eller åtminstone goda förutsättningar att få?

- Jo, och det är ju dilemmat. Utsatta grupper har det bekymmersamt idag. Men annars riskerar vi att så att säga bränna ljuset i bägge ändarna.

I dag är det parternas omställningsorganisationer, som Trygghetsrådet för tjänstemän inom det privata och Trygghetsstiftelsen för offentligt anställda, som erbjuder stöd och hjälp till tjänstemän som riskerar att bli eller har blivit av med jobbet.

Alla tjänstemän omfattas dock inte av den hjälpen. Den som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal får inte stöd av Trygghetsrådet, och inte heller den växande gruppen visstidsanställda. Dessutom är omställningsorganisationernas insatser tidsbegränsade. Den som har omfattande utbildningsbehov eller som drabbats av psykisk ohälsa, riskerar att hamna i ett glapp mellan Trygghetsråd och Arbetsförmedling.

- Det kan vara en person som behöver omfattande stöd i utbildning eller som har ohälsa och behöver rehabiliteringsinsatser, där man redan i ett tidigt stadium skulle kunna starta ett samarbete med Arbetsförmedlingen, säger Ann-Sofi Sjöberg, en av författarna till rapporten Omställningsavtal – det extra stödet mellan jobb.

Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut?
- Det skulle kunna se ut så att Trygghetsrådet står för utbildningsinsatsen och Arbetsförmedlingen tar ansvar för matchning mot arbetsgivare, föreslår hon.

Nyligen återupptogs omställningsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Ett av de krav PTK driver där är att även de med tidsbegränsade anställningar ska omfattas av omställningsavtalen och kunna få stöd av exempelvis Trygghetsrådet.

Enligt Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, och PTK:s motpart i förhandlingarna, finns goda förutsättningar att den frågan snart är löst.

- En visstidsanställning är ju något helt annat än en tillsvidareanställning. Det är en anställning som SKA sluta vid ett visst datum. Det är väl anledningen till att vi en gång valde att inte inkludera visstidsanställningar i omställningsavtalet. Men nu har vi sagt att vi under vissa förutsättningar kan acceptera det. Så vi får se om den frågan kan finna sin lösning under kommande förhandlingar, säger han.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.