Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tillbaka i tjänst efter lång facklig karriär

Det går att göra facklig karriär och komma tillbaka. Det vet Sören Carlsson, som varit förtroendevald på Volvo PV i över två decennier och nu är åter i tjänst.
Johanna Rovira Publicerad 11 april 2016, kl 11:08
Anna-Lena Lundqvist
Fackligt arbete ger specialistkunskap inom en rad områden, menar Sören Carlsson. Anna-Lena Lundqvist

Att gå tillbaka till sitt vanliga jobb och sina vanliga arbetsuppgifter efter en lång paus är aldrig lätt – utvecklingen inom arbetslivet går rekordsnabbt och yrkeskunskaper är en färskvara.

Har man som Sören Carlsson, före detta klubbordförande på Volvo, varit borta från det dagliga arbetet på deltid i sex år och heltid i 15 år, betyder det att bilarna som tillverkades när han jobbade som provningsingenjör snart får veteranbilsstatus.

Men efter alla åren i sina kollegors tjänst tyckte Sören Carlsson att det fick räcka.

– Jag behövde förändring. Jag har haft ett fantastiskt uppdrag, men risken finns att det blir vardag och att man inte längre är på tåspetsarna. Jag var rädd för att inte längre vara den där fackliga som ställer jobbiga frågor – det förlorar både medlemmarna, företaget och jag själv på.

På vår vandring över de vidsträckta skrivbordsfälten på Volvo PV i Göteborg blir Sören Carlsson ideligen stoppad av medlemmar som bara vill ställa ”en snabb fråga” – trots att han inte längre jobbar fackligt. Sedan en vecka tillbaka arbetar han på provningsavdelningen med att sälja tid vid företagets testanläggningar till externa kunder.

Att det blev just det jobbet var något av en slump.

– Jag gick in till chefen och sa: ”Nu kommer jag tillbaka”. Han svarade först att det inte fanns något ledigt, men kom redan under samtalet på att det fanns en kollega som ville göra något annat. Så det var rätt tajmning.

– Det jobb jag har nu är inte samma jag lämnade när jag började arbeta fackligt, men det är inom samma gebit– jag vet vad kunderna behöver.

Under sina år som fackligt aktiv har Sören Carlsson aldrig gått någon yrkesmässig kompetensutveckling. Men det har varit ett frivilligt beslut, poängterar han. Han ville vara helt och fullt koncentrerad på sitt fackliga uppdrag.

– Det har varit så förbaskat roligt. Det ena året har inte varit det andra likt. Det bästa med uppdraget är när man känner att man faktiskt hjälper medlemmar. En ensam människa är så oerhört utsatt och liten, och blir lätt blockerad i en jobbig situation. Som förtroendevald har man en viktig roll som medlemmens ”advokat”, som tänker klart och kan ge lite hopp i en kanske nattsvart situation.

– Bland det värsta var krisen 2008, då 260 medlemmar stod på svarta listan för att sägas upp.

Trots bristen på kompetensutveckling har Sören Carlsson märkt att alla kunskaper han förvärvat som facklig kommer väl till pass i hans nya roll.

– Först var jag rädd och tänkte att jag inte skulle klara det, men nu märker jag att det är klockrent – all erfarenhet och alla styrkor jag skaffat mig kommer till nytta. I den fackliga rollen blir man expert på förhandling, förankring, information och kundnöjdhet!

 

Comeback efter facklig tjänst

PRATA MED KLUBBEN
1. Prata med styrelsekollegorna om varför du går tillbaka i tjänst. Var transparent och se till att det inte finns några frågetecken som kan leda till onödiga spekulationer.

2. Gör ett bokslut med styrelsekollegorna. Vad har ni uppnått, var har ni misslyckats? Tänk över vilka lärdomar som går att dra.

3. Berätta för klubbmedlemmarna varför du går vidare.

FÖRTYDLIGA ERFARENHET & KOMPETENS 
1. Vad har du lärt dig under tiden som förtroendevald? Skriv ned dina praktiska erfarenheter.

2. Tänk bortom de uppenbara erfarenheterna. Exempelvis kan en förhandling ge erfarenheter av retorik och kommunikationsförmåga.

3. Sammanfatta dina viktigaste kompetenser på ett lättbegripligt språk. Har du till exempel haft bra medlems-
möten kan du formulera det som att du är bra på att skapa engagerande möten.

PRATA TIDIGT MED DIN ORGANISATION
1. Tala med din närmaste chef innan det är dags att återgå i tjänst. Kolla möjliga befattningar. Diskutera organisationens behov likväl som dina kompetenser.

2. Diskutera med HR-funktionen på vilket sätt organisationen kan ha nytta av dina nya kompetenser. Kanske platsar du i sammanhang du inte tidigare varit aktuell för?

3. Tala även med de kontakter du skaffat dig i organisationen om dina önskemål.

Källa: Johan Fogelberg, coach på Unionen

SÖREN CARLSSON

ARBETE: Key Account manager på Volvo Cars.

ÅLDER: 52 år.

BOR: Göteborg.

AKTUELL:  Är tillbaka i tjänst efter 21 år som förtroendevald.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.