Anna-Karin Waenerlund, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har i sin avhandling undersökt hur tillfälliga anställningar är kopplade till psykisk ohälsa.
Och det finns ett tydligt samband visar avhandlingen. En stor andel tillfälligt anställda, män och kvinnor, upplever psykiska besvär och skattar sitt allmänna hälsotillstånd sämre än de med tillsvidareanställningar.
Att inte våga framföra kritik för att det kan innebära att anställningen inte förlängs och oro över ekonomin är några förklaringar till att personer med tillfälliga jobb mår sämre psykiskt. Själva osäkerheten i kontraktsformen och även under hur många år man jobbat i olika tillfälliga anställningar kan bidra till oro och ångest.
Tillfälliga anställningar har klassats som ett ungdomsproblem och lyfts fram i debatten som ett sätt för unga att få in en fot i arbetslivet. Men Anna-Karin Wennerlund har istället tittat närmare på vuxna i 40-årsåldern i sin avhandling och är kritisk till att problemet har beskrivits som något som bara rör ungdomar.
- Vissa riskerar att fastna med en fot i dörren utan att få komma in på arbetsmarknaden på allvar. Jag kallar de långtidstillfälliga. En del jobbar uppemot tio år hos samma arbetsgivare utan att ha fått en tillsvidareanställning, säger hon i ett pressmeddelande.
Avhandlingen är baserad på enkätdata från 2007 där 1 000 personer har följts från 1981 då de var 16 år gamla, och byggts ut med intervjuer från förra året med en mindre grupp
