Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tio myter och sanningar om lycka

Blir man lycklig av pengar? Av att ha barn? Av att tro? Är det sant att män är lyckligare än kvinnor?
Eva Karlsson Publicerad 4 mars 2009, kl 10:46
Blir man lycklig av barn?

Det finns många föreställningar och missuppfattningar om lycka och välbefinnande. Med hjälp av forskning inom positiv psykologi listar Nicolas Jacquemot, etnolog, författare och PR-rådgivare, de tio vanligaste myterna - eller sanningarna i sin nya bok Vad optimister vet och du kan lära dig.

1. Lycka är bara förunnat vissa människor

Alla som är intresserade av att öka sitt välbefinnande kan, oavsett utgångsläge, lära sig att bli lyckligare. Vissa får arbeta lite hårdare för att öka lyckonivån, andra tycks vara optimistiska och glada redan från födseln.
Femtio procent av våra personlighetsdrag kommer från våra föräldrar. Tio procent styrs av personliga omständigheter och hela fyrtio procent styrs av det egna beteendet. Det är alltså fullt möjligt att lämna jordelivet lycklig - även om man inte föddes med ett leende på sina läppar.

2. Man blir inte lycklig av pengar

Lyckan ökar hos de människor som kan ta sig från svår fattigdom till medelklass, men därefter spelar pengarna inte så stor roll för att öka lyckan. 
Pengar kan få oss att våga satsa på det vi innerst inne vill göra. På det sättet kan pengar erbjuda stor frihet. Men om man redan har det bra blir man inte särskilt mycket lyckligare av pengar. Detta brukar förklaras med att vi människor snabbt vänjer oss vid ökat materiellt välstånd. Ju bättre man får det, desto mer höjs våra förväntningar. Entusiasmen lägger sig snabbt och då måste vi få någonting ännu bättre för att bli tillfredsställda.

3. Barn gör en lycklig

Alla som har barn vet att de är en källa till kärlek och glädje, men barn gör oss inte nödvändigtvis till lyckligare människor. Personer i parrelationer utan barn är nöjdare än personer med barn. Tillfredsställelsen i relationen minskar dramatiskt när det första barnet har fötts. Sin absoluta lägsta nivå nås då äldsta barnet kommer in i puberteten. Den stiger efter att det sista barnet har flyttat hemifrån.
Bara för att barn inte per automatik gör oss lyckliga betyder det inte att de gör oss olyckliga. De ger upphov till både glädje och stress, känslor som existerar parallellt och inte utesluter varandra.  

4. Vackra människor är lyckligare

Det är inte bara ungdomar och vuxna som värderar attraktiva personer högt. Även spädbarn vilar hellre blicken på ett vackert ansikte än en mindre tilltalande nuna. Och det verkar som om gemene mans haussande av skönhet hjälper vackra människor framåt i livet. De har lättare att få jobb, högre lön, bli befordrade och de får bättre utvärderingar på sina jobbprestationer.
Attraktiva personer har i allmänhet bättre självkänsla, bättre psykisk och fysisk hälsa och har till och med något högre intelligens än de som är mindre attraktiva. Men det tycks inte innebära någon garanti för lycka. Yrkesverksamma fotomodeller har lägre välbefinnande, behovstillfredsställelse och fler tecken på personlighetsstörningar än icke-modeller.

5. Troende är lyckligare än andra

Att tro på något som är större än en själv tycks hjälpa människor att ha ett optimistiskt förhållningssätt. En religion för människor samman och skapar en gemenskap. Dessutom är hoppet, framtidsoptimismen, ett centralt drag i religiös tro vilket ytterligare kan förklara varför troende är lyckligare.
Måste man tro på en religion för att kopplingen till lycka ska finnas? Nej, inte nödvändigtvis.
Andlighet inkluderar ofta någon form av meditativa aktiviteter. Dessa har positiva effekter på välbefinnandet; upplevelsen av stress och oro minskar och vi blir lugnare. Detta ger näring åt positiva känslor och tankar.

6. Vi blir mer olyckliga med åldern

Vår fysiska förmåga förändras till det sämre och åldrande förknippas inte med lycka. En vanlig uppfattning är också att livet "tar slut" vid en viss ålder. Efter det blir livet så tråkigt att man lika gärna kan kasta in handduken.
Forskningen är inte helt samstämmig men mycket pekar på att vårt välbefinnande ökar något med åldern. Äldre personer känner till vilka värden som är viktiga i livet. Med åldern tycks vi bli bättre på att sätta mål som speglar våra djupaste intressen och vår identitet i stället för att styras av sådant som vi har pådyvlats av samhället och andra människor. Vi mognar, blir klokare och mer osjälviska. Vi får också bättre självkänsla.

7. Vänskap är viktigt för välbefinnandet

Om det är! Starka sociala band är det tydligaste gemensamma kännetecknet för personer som är lyckliga. Även om goda relationer inom familjen, till vänner och arbetskollegor inte är någon absolut lyckogaranti, så tycks det vara svårt att bli genuint lycklig utan att ha bra nära relationer. Vi känner allra störst glädje då vi är bland vänner (!) följt av familjemedlemmar. Minst välbefinnande finner vi av att vara ofrivilligt ensamma och leva ett liv utan sociala kontakter.
Ett fåtal nära relationer är fullt tillräckligt. Massvis med vänner kommer inte att öka lyckan. Att ha opersonliga kontakter bidrar inte heller till ett ökat välbefinnande. Socialt stöd kan också ha betydelse för vår fysiska hälsa genom att det verkar stärkande på immunförsvaret.

8. Äktenskap ger lycka

Gifta personer är lyckligare än andra. De är lyckligare än personer som aldrig gift sig men framför allt är de lyckligare än personer som har separerat. Personer i dåliga äktenskap har däremot lägre lyckonivåer än både ogifta och skilda personer.
Har personer som är lyckliga i grunden lättare att bli gifta? Eller är det själva äktenskapet som får lyckan att växa fram? Både och. I en studie bland över 24 000 tyskar framkom att de flesta av dem som är gifta är mer nöjda med livet än ogifta - men det var de också långt innan äktenskapet ägde rum. Lyckliga personer är mer sociala, mer angenäma att umgås med och lyhörda för andras behov och det gör dem också mer attraktiva som framtida partner. Äktenskapet erbjuder intimitet, sällskap, trygghet, stöd och utveckling och kan i sig generera lycka.
Inte bara äktenskap gör en lycklig. Närhet och kärlek tycks över huvud taget bidra till ökat välmående. De som definierar sig som "extremt lyckliga" lever i en romantisk relation.

9. Män är lyckligare än kvinnor  

Kvinnor besväras oftare än män av oro, ångest, nedstämdhet, depression, stress och sömnsvårigheter. Men det betyder inte att män är lyckligare. Även om kvinnor i allmänhet upplever mer negativa känslor än män upplever de samtidigt mer positiva känslor. Och de upplever de positiva känslorna oftare och med större intensitet än vad männen gör. Upplevelsen av positiva och negativa känslor står inte i något slags motsatsförhållande. Kvinnor kan alltså sägas vara olyckligare än män - men också lyckligare.

10. Tacksamma människor är mer nöjda med livet

Tacksamhet gör oss lyckligare och mer tillfredsställda med våra liv. I synnerhet om vi upplever det ofta. Tacksamhet är inte bara upplyftande för den som upplever den, utan förändrar också den som den riktas mot. Tacksamhet stärker den egna självkänslan eftersom man upptäcker att man är en person med förmåga att se, bry sig om och älska. Det handlar inte bara om att berätta för andra vad man uppskattar hos dem, utan framförallt handlar det om att anamma ett tacksamt förhållningssätt. När vi odlar en tacksam inställning upptäcker vi automatiskt att det finns mer att vara tacksam för. Man kan säga att en positiv tacksamhetsspiral skapas.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.