Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Tjänstemännen får betala jobbsatsningar

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt. En dålig idé, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén, som hellre skulle se mer av lånefinansierade investeringar än fler höjda skatter för tjänstemännen.
Gabriella Westberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / TT
För en dryg vecka sedan samlades ministrarna, Mehmet Kaplan, Mikael Damberg, Stefan Löfven och Magdalena Andersson i Barkaby för att presentera regeringens jobbpaket. Därefter har finansieringen stegvis aviserats. Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Vecka för vecka under sensommaren har regeringen presenterat delar av den budgetproposition som ska lämnas till riksdagen inom kort. Flera stora satsningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden har aviserats, för att nå målet om att ha lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Satsningar som kostar, och det ser ut som att det blir tjänstemännen som får betala.

- Det är ingen tjänstemannavänlig budget som föreslås. Regeringen har alldeles för lite fokus på till exempel kompetensutveckling för yrkesarbetande tjänstemän, och det är ändå i den gruppen som stora delar av förnyelsen på arbetsmarknaden sker, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.

Han tycker att det är dags att lämna krona för krona-modellen och att regeringen istället borde våga lånefinansiera stora infrastrukturinvesteringar. Det skulle dels skapa utrymme för reformer, dels minska trycket på skatteökningar som i hög grad drabbar tjänstemännen.

Även LO:s ekonomer har i en rapport som presenterades i fredags, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, föreslagit en större lånefinansering, för att ”kickstarta” den svenska ekonomin, vilket skulle ge en slags högtrycksekonomi som i förlängningen också skulle underlätta för de som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att etablera sig.

Brytpunkten för statlig skatt ligger för närvarande35 800 kronor i månaden. Vanligtvis räknas den upp med cirka två procent per år, men i en överenskommelse med Vänsterpartiet har regeringen valt att frysa brytpunkten. Det innebär att ytterligare cirka 58 000 löntagare får betala statlig skatt 2016, vilket ska ge ökade skatteintäkter på 1,67 miljarder kronor.

Det riskerar att sänka incitamenten för att vidareutbilda sig och ta på sig större ansvar, menar TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.

- För hög marginalskatt i för låga inkomstlägen gör att människor tvekar att utbilda sig, tvekar att gå upp som chef, tvekar att ta mer ansvar på jobbet och det är inte bra, säger han till TV4.

Saco:s ordförande Göran Arrius går ett steg längre och säger att regeringens politik är rent ut sagt "jobbfientlig".

- Det är väldigt många som det här slår emot. Man kan inte ens med sin bästa vilja i världen påstå att det bara är höginkomsttagare som drabbas, säger han i en kommentar.

En förändring av brytpunkten var på väg redan förra hösten, vilket då kritiserades av flera remissinstanser. Där föreslogs en sänkning av brytpunkten, vilket alltså inte är aktuellt den här gången, men istället fryser man gränsen på samma nivå som i dag.

Utöver höjningen av den statliga skatten föreslås höjda marginalskatter för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden genom att jobbskatteavdragen trappas av. För de som tjänar över 51 300 kronor i månaden blir värnskatten omkring 61 procent.

- Det behövs en rejäl, bred, blocköverskridande skatteöversyn. I dag är det väldigt mycket av ett lapptäcke. Man går steg för steg ifrån de enkla, tydliga regler som fanns tidigare. Att inte räkna upp brytpunkten på statlig skatt är ytterligare en aspekt i det. Vi behöver en översyn för att bli av med lapptäcket, säger Lars Jagrén.

Skattehöjningar för tjänstemän

Fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2016 räknas inte upp. Det ska ge ökade skatteintäkter med 1,67 miljarder kronor 2016. För 2017 föreslås uppräkning knytas till konsumentprisindex plus en procentenhet.

Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget trappas av för löner över 50 000 kronor i månaden och är helt avtrappat för inkomster över cirka 123 300 kronor i månaden vid genomsnittlig kommunalsats.
Det ska ge ökade skatteintäkter med 2,71 miljarder kronor 2016.

RUT
Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdrag. Städarbete och annan rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete och flyttstädning – inte tjänster som till exempel rengöring av swimmingpool. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Det ska ge ökade skatteintäkter med 0,09 miljarder kronor 2016.

ROT
Vid köp av ROT-tjänster från företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån blir subventionsgraden 30 procent 2016 istället för dagens 50 procent. Det ska ge ökade skatteintäkter med 5,57 miljarder kronor 2016.

Se hela listan med regeringens föreslagna förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016.

Ska DU betala statlig inkomstskatt? Det här gäller.  

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.