Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemännen jobbar på fritiden

Har du koll på jobbmejlen även efter arbetstid? I så fall är du inte ensam. Mer än hälften av tjänstemännen är tillgängliga för sin arbetsgivare även efter att arbetsdagen tagit slut. Det visar en undersökning från Unionen.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 7 oktober 2013, kl 06:37
Våga väga arbetsliv och fritid

Ny teknik gör det möjligt att arbeta var som helt och när som helst. En räddning för många som försöker få ihop livspusslet. Men en stor risk att arbetet suddar ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Enligt Unionens undersökning har sex av tio tillfrågade möjlighet till distansarbete. Av dem jobbar ungefär hälften hemma minst en gång i veckan.

Många av tjänstemännen är också tillgängliga efter att arbetsdagen tagit slut. Den vanligaste orsaken är för att underlätta för kollegor, tätt följt av att underlätta för kunder och klienter. Sällan kommer kravet från arbetsgivaren.

- Möjligheten att jobba mobilt är på gott och ont. Inflytande över arbetstiden är en av de viktigaste faktorerna som får oss att trivas och må bra på jobbet, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen och en av författarna till rapporten.

Av de tjänstemän som jobbar mobilt upplever mer än fyra av tio att jobbet spiller över på fritiden. Tre av tio upplever också att det är svårt att koppla bort tankarna på jobbet när de är lediga. Men trots att mobiler och annan teknisk utrustning har varit ett vanligt inslag i tjänstemännens liv i flera år så tycks arbetsmiljöarbetet inte följt med i utvecklingen.  De flesta arbetsplatser saknar rutiner för att hantera tillgänglighet. Var fjärde person uppger dock att det finns en muntlig riktlinje eller arbetskultur som skapar tydliga förväntningar på när och hur man ska vara tillgänglig för arbete.

- Att få en störd fritid någon gång ibland tror jag inte att man upplever som så jobbigt. Men risken med att ständigt vara tillgänglig, att alltid vara standby och inte tillåta sig att varva ned också innebär att man aldrig får någon återhämtning och då börjar det bli farligt.

Daniel Gullstrand tror att en policy för tillgänglighet kan vara en god idé. Likaså att arbetsmiljöombuden lyckas lyfta in diskussionen om mobilt arbete i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

- Anledningen till att vi tycker att en policy är så viktig är för att många tjänstemän uppger att de håller sig à jour för att underlätta för sina kollegor. Man vill vara en bra arbetskamrat och ställa upp för arbetsplatsen. Men då måste man också fundera på: vad har vi för förväntningar på varandra? Det tror jag att en tillgänglighetspolicy kan klargöra.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.