Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Nyårslöfte om ett flygfritt 2019? Då är du förmodligen inte ensam. Att välja tåg i stället för flyg lockar tiotusentals svenskar till olika Facebookgrupper. Att ta tåget privat är en sak – men hur är det med jobbet?
Publicerad 11 mars 2019, kl 09:36
Colourbox
Att jobba under tågresan är förvisso klimatsmart, men fungerar det i praktiken? Colourbox

Drygt en fjärdedel av svenskarnas flygande är tjänsteresor. För resor inom Sverige är siffran ännu högre – 45 procent. Trots att många företag och organisationer har policyer som rekommenderar tåg är flyget ofta norm.

Många vittnar om att de resebyråer arbetsplatserna har avtal med är ovana vid att planera tågresor. En del tycker också att det är svårt att föreslå tåg för sin chef, eftersom det ofta tar längre tid och även kan vara dyrare.

Men de som försöker är inte sällan förvånade över det positiva bemötandet. Genom att se över resandet i sin helhet går det nämligen att spara både tid och pengar för arbetsgivaren. Ofta är till exempel fysisk närvaro inte nödvändig, många resor går att byta ut mot videomöten. Och när resorna blir färre spelar priset och tiden mindre roll. Tiden i tågvagnen går dessutom att nyttja på ungefär samma sätt som i ett kontorslandskap.

Vågar du ta steget? Vi har träffat några föregångare.

 

TÅGKRAMARE 1: PER GRANKVIST

Du får jobba helt ostört

GÖR: Journalist, författare och föreläsare.
ÅLDER: 43 år.
BOR: I Stockholm och i Malmö.
LÄNGSTA TJÄNSTERESA MED TÅG: Stockholm–Barcelona, 36 timmar.
RUTT: Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Hamburg–Basel–Lyon–Barcelona.
PRIS: ”Generellt 1 000 kronor mer än med flyg.”

 

Varför väljer du tåget?
– Både av klimatskäl och för att det är smartare. Resor inom Europa tar generellt ett dygn längre än med flyg och kostar ungefär tusen kronor mer. Men med flyg förlorar du alltid en halv arbetsdag. Och på tåg får du det som alla drömmer om – oavbruten arbetstid.

Vilka fördomar hade du om tåg tidigare?
– Att det är krångligt att boka, att det är farbröder som går runt och stämplar papper och att det inte går i tid. Jag trodde också att det var stor skillnad på första och andra klass, men det är det inte.

Och nu?
– För bara ett år sedan var det fruktansvärt krångligt. Nu är det lättare, men de flesta resebyråer har fortfarande inte fattat någonting. Skit i dem – du knäcker koden själv.

Vad är koden?
– Använd Google maps för att få ett hum om din rutt. Boka en resa till Köpenhamn. Gå sedan in på trainline.eu, boka tåg från Köpenhamn till Hamburg eller München. Därefter tar du nattåg med NightJet, som bokas på nightjet.com. Och sedan dagtåg till slutdestinationen med trainline.eu. Svårare än så är det inte. Se till att boka med lite marginal bara, om det skulle bli förseningar.

Några fler tips?
– Åk så långt du kan första dagen. När du vaknar upp från nattåget vill du vara så nära din slutdestination som möjligt. Boka alltid plats, annars kanske du blir sittande i en korridor. Passa på att göra något roligt på dina stopp, de kan kanske till och med utökas. Den stora katedralen i Köln ligger två minuter från centralstationen. Eller varför inte gå en promenad i München och äta middag på något trevligt ställe innan du hoppar på nattåget?

– Sist men inte minst – kaffet. Bra söder om Bryssel. Längre norrut är det kasst ombord, så ta med en termos och köp kaffet på stationen.

 

TÅGKRAMARE 2: NAOMI HERTZBERG

Allt är bättre på tåg

GÖR: Programmerare på Scania.
ÅLDER: 30 år.
BOR: I Stockholm.
TJÄNSTERESA: Stockholm–Hannover, 13 timmar.
RUTT: Stockholm–Köpenhamn–Hamburg–Hannover.
PRIS: 4 456 kronor t/r.

 

Hur var din senaste tjänsteresa med tåg?
– Jag och en kollega skulle till Hannover. Kollegan tog flyg, jag tog tåg. Jag kunde jobba i lugn och ro nästan hela resan, jag hade dessutom ett lite längre uppehåll i Köpenhamn så jag kunde äta lunch där och titta på deras fina centralstation. På väg hem tog jag en syltmunk i Hamburg.

Varför valde du tåget?
– För att minska klimatpåverkan, dessutom gillar jag tåg. Visst tar det lite längre tid än att flyga, men allt annat är bättre på tåg. Det är enklare att köpa mat, man kommer direkt till centrum och så blir jag blir inte snuvig, som jag alltid blir när jag flyger.

Vem bokade resan?
– En resebyrå via jobbet. När jag sa att jag ville ta tåget blev de förvånade och frågade om jag verkligen var säker. Jag tror inte att de visste hur de skulle göra så jag kollade upp det mesta själv och skickade en plan till dem.

Hur reagerade din arbetsgivare?
– Jag hade kollat vad resan kostade och tänkte att det skulle vara ett problem. Men min chef tyckte att det var bra. Nu har fler på Scania börjat välja tåg.

Några strapatser på vägen?
– I Hamburg fick jag springa mellan perrongerna för att hinna byta tåg. Den kvällsöppna kundsupporten på Deutsche Bahn pratade inte engelska utan klickade bort mig. Det försvårade när tåget blev försenat.

Något som överraskade positivt?
– Det var roligt att få se flera olika länder från tågfönstret. Jag hade varit lite orolig att det skulle vara ont om eluttag på tågen men det fanns gott om dem. Jag hade det trevligt och fick jobba i lugn och ro.

Något du borde gjort annorlunda?
– Jag borde haft längre bytestid i Hamburg. Det går tydligen ett tåg i halvtimmen, så jag hade lätt kunnat ta ett senare.

Bästa tips för tåg i tjänsten?
– Ta med snacks och dricka. Öronproppar. Lätt packning, en skön kudde.

 

TÅGKRAMARE 3: MATTIAS MÅNSSON

Det sparar en massa arbetstid

GÖR: Konsult på Atkins.
ÅLDER: 42 år.
BOR: I Nässjö.
SENASTE TJÄNSTERESA: Nässjö–Boden, 15–16 timmar.
RUTT: Nässjö–Stockholm–Boden.
PRIS: Jag har årskort som kostar omkring 7 500 kronor i månaden. Då får jag åka hur mycket som helst inom landet.

 

Berätta om resan från Nässjö till Boden.
– Jag åkte hemifrån på kvällen och var framme vid 11 dagen efter. Det är en lång resa, men jag sover väldigt gott på nattåg, så jag slösar inte tid. Dessutom försöker jag alltid planera mina arbetsuppgifter så att jag har med mig nödvändiga dokument.

Vem bokade resan?
– Jag bokar alla mina resor själv, trots att vi har en extern resebyrå. Då kan jag välja precis hur jag vill ha det. Om jag ser att jag har ett långt byte någonstans kan jag välja en annan rutt för att få en sammanhängande resa.

Med årskort måste du åka mycket tåg för att det ska löna sig?
– Jag har aldrig varit något fan av att flyga, vad ska man göra med den tiden? Samma sak med bil. Jag behöver ofta resa i mitt jobb, men åker alltid tåg, till och med till Örebro. När jag kommer fram lånar jag en bil från en bilpool och kör till slutdestinationen. Jag sparar en massa arbetstid på det!

Vad säger dina kollegor?
– De flesta har vant sig, haha. Om vi är fler som planerar en resa brukar det smitta av sig. För något år sedan åkte vi på en studieresa till Berlin. Då fick jag med mig fyra till på tåget!

Finns det några nackdelar?
– Vissa destinationer är meckiga, typ om man ska åka på tvären. Oslo är ett exempel. Å andra sidan är alla alternativ krångliga då.

Bästa tips till den som vill välja tåget?
– Tänk igenom vad du ska jobba med och förbered dig för att utnyttja tiden effektivt. Boka plats med bord om du har papper och dator.

Hur är det med wifi?
– På en del sträckor funkar det jättebra, på andra är det värdelöst. Man får vara lite smart. Jag planerar till exempel inte in Skypemöten under mina tågresor, men mejl och chatt går bra. Och så laddar jag ner stora filer i förväg så att inte allt skiter sig bara för att det är dålig täckning.

Text: Lovisa Ternby

Foto: Fredrik Steen, Calle Jonzon

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken