Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstledighet = ledig utan lön

Ta reda på om du har rätt att ta tjänstledigt innan du fattar beslut du kan komma att ångra. Du har normalt inte rätt att vara tjänstledig för att prova ett nytt jobb, men däremot för att studera.
Johanna Rovira Publicerad 31 mars 2021, kl 09:43
Kvinna vid skrivbord med höga pappershögar.
Trött på jobbet? Vid de här tillfällena har du rätt att vara tjänstledig. Foto: Shutterstock

Tjänstledighet betyder att du är ledig utan lön från ditt jobb – men det är inte fritt fram att ta tjänstledigt hur som helst för vad som helst. Mången anställd har bittert fått erfara att det inte går att ta ledigt utan lön hur trängande skäl man än anser sig ha – uteblir man från jobbet när arbetsgivaren sagt nej kan det vara skäl för uppsägning.

Därmed inte sagt att du måste ge upp dina drömmar om att ta ledigt för att göra en världsomsegling eller för att finna meningen med livet i en nedlagd kyrka i Norberg. Du behöver heller inte säga upp dig från ditt arbete för att pröva något annat. Man kommer ganska långt med de lagar om ledighet som finns.

Tjänstledigt för att prova annat jobb

Att ta tjänstledigt för att prova på ett annat jobb är ingen rättighet, även om kloka arbetsgivare har insett att det de facto kan vara kompetensutvecklande att testa ett annat arbete ett tag. Men har du varit sjukskriven i minst nittio dagar har du rätt enligt lag att vara ledig för att jobba någon annanstans i max ett år.

Startar du ett eget företag i den nedlagda kyrkan i Norberg eller ombord på segelbåten har du faktiskt också rätt att vara tjänstledig i som mest ett halvår, så länge den verksamhet du bedriver inte konkurrerar med din arbetsgivare. För att få tjänstledigt enligt lagen om ledighet för att bedriva näringsverksamhet krävs att du varit anställd i minst sex månader, eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren.

Tjänstledighet för studier

Det samma gäller om du tar tjänstledigt för att studera. Det går förstås utmärkt att studera på distans från kyrkan i Norberg eller ombord på en båt – arbetsgivaren kan inte ha åsikter om varifrån du pluggar eller vad.

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt i den omfattning du behöver och så länge du behöver. Arbetsgivaren kan skjuta upp din studieledighet i ett halvår om det finns godtagbara skäl, men så länge du är ute i god tid kan ingen neka dig att vara ledig för att studera.

Politiskt uppdrag eller vård av närstående

Om du får politiska uppdrag har du också rätt att vara tjänstledig enligt regeringsformen eller kommunallagen. Föräldraledighetslagen ger den som har barn rätt till ledighet och behöver du ta hand om någon som är svårt sjuk har du rätt till tjänstledighet i hundra dagar för att ta hand om denne, oberoende av om hen har släktband till dig eller inte.

Skulle du mot förmodan ledsna på ditt nya liv som student, egenföretagare eller vårdare så går det att ändra sig och bryta tjänstledigheten. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på återgången med en månad. Du ska inte missgynnas för att du har varit tjänstledig – när du kommer tillbaka ska du ha samma eller likvärdig tjänst och samma villkor som när du gick på ledighet.

Lagar som reglerar tjänstledighet:

  • Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
  • Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
  • Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
  • Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
  • Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
  • Föräldraledighetslagen
  • Regeringsformen
  • Kommunallagen
Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.