Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Tog inte i hand – förlorade vikariat

Antingen skakar du hand med alla eller så kan du inte arbeta här. Det beskedet fick en muslimsk lärarvikare av rektorn på en friskola. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 120 000 kronor i skadestånd för diskriminering.
Ola Rennstam Publicerad
Kvinna håller händerna för bröstet i en hälsning.
Lärarvikarien lade handen på hjärtat och bugade sig lätt i stället för att ta i hand. (Kvinnan på bilden har inget med ärendet att göra). Foto: Colourbox

Kvinnan, som är troende muslim, arbetade åt ett företag som hyr ut lärarvikarier. I augusti förra året började hon vikariera på en friskola i Helsingborg. Under arbetsdagen mötte hon en manlig skolvärd. När mannen sträckte ut handen besvarade hon hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning.

Senare på dagen blev kvinnan uppkallad till rektorns kontor som ville veta varför hon inte skakat hand med skolvärden. Kvinnan förklarade att det hade att göra med hennes religiösa övertygelse. Enligt Unionenmedlemmen gav rektorn henne ett ultimatum: Antingen börjar du skaka hand med alla eller så kan du inte vikariera på skolan vid fler tillfällen.

Kvinnan känner sig kränkt av rektorns agerande. Unionen har nu stämt friskolan i Arbetsdomstolen för diskriminering och kräver 120 000 kronor i skadestånd. Enligt förbundets stämningsansökan har kvinnan blivit diskriminerad på grund av sin religiösa tro, ett missgynnande som lett till att medlemmen inte kunnat utföra inplanerade vikarieinhopp. Skolan utredde heller aldrig vilken påverkan kvinnans inställning till att skaka hand skulle kunnat få på utförandet av arbetsuppgifterna som lärarvikarie.

De senaste åren har det förekommit flera uppmärksammade fall där personer med muslimsk tro inte tagit i hand. Hur utfallet i rätten blir den här gången vill David Hellman, förbundsjurist på Unionen och den som har hand om ärendet, inte spekulera i.

– Det har varit från fall till fall hur man bedömt det tidigare, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.