Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tre fall av övervakning på jobbet

GPS:erna i tjänstebilarna sågs först som ett praktiskt hjälpmedel. Sedan visade det sig att arbetsgivaren använde samma verktyg för övervakning. En arbetsgivare som riskerade skadestånd för felaktig uppsägning bemötte det genom att anklaga den uppsagde för stöld av dokument från arbetsgivarens dator. En annan chef kollade vad en anställd gjort på semestern.
Anita Täpp Publicerad 28 februari 2014, kl 09:54

Till en början tyckte teknikerna det var bra att arbetsgivaren installerade gps-utrustning i deras tjänstebilar. Nu skulle de slippa skriva reseräkningar. Men snart stod det klart att arbetsgivaren sett andra fördelar, som att man nu kunde detaljstudera hur teknikerna körde.

Flera av teknikerna blev inkallade till en ekonomiansvarig som undrade varför de inte kört raka vägen från en punkt till en annan, när de gjort en avstickare från motorvägen för att gå på toa eller äta lunch.

Eftersom syftet med kontrollen var att arbetsgivaren ville spara pengar genom att bekosta mindre bensin blev teknikerna också utsatta för räfs och rättarting när de kört fel, som att de missat en skylt och kört några kilometer extra.

Teknikerna kände sig övervakade och kränkta av det som hände, och vände sig till Unionen för att få hjälp med att få bort gps:en. Det var dock inte möjligt eftersom den var installerad i bilarna som var arbetsgivarens egendom.

Däremot hade man kunnat få det prövat om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot PUL (Personuppgiftslagen) när man frågade ut de anställda om vad de gjort när de kört lite längre. Men sedan arbetsgivaren påstod att man aldrig gjort det och man insett att ord skulle stå mot ord i en rättegång beslöt teknikerna att inte gå till domstol.

Anklagad för stöld
När en arbetsgivare riskerade att få betala skadestånd därför att man sagt upp en chef på ett felaktigt sätt hävdade företagets ledning att mannen hade stulit dokument som var företagets egendom från datorn.

Eftersom både mannen och Unionen insåg att det skulle bli väldigt svårt att motbevisa arbetsgivaren beslöt medlemmen att inte gå vidare med saken, varför arbetsgivaren också slapp betala något skadestånd.

Kollade kreditkortet
En dag vid fikat fick en kvinna höra hur hennes chef berättade om en kollega som varit ute och rest på semestern och vilka städer hon besökt. När kvinnan undrade hur chefen visste det berättade chefen att han bara kollat hur hon använt det företagskort som alla anställda hade, och också fick använda privat.

Sedan kvinnan upprörts över chefens agerande och också oroats över att hon själv kunde bli granskad och omtalad på samma vis vände hon sig till Unionen för att ta reda på om det är tillåtet att agera som chefen gjorde.

Svaret blev att man som anställd inte har något integritetsskydd mot en chef i det här sammanhanget. Däremot bryter det mot banksekretessen vilket man då skulle kunna driva till en domstol. Kvinnan sade upp sitt företagskort och ordnade med ett privat kreditkort i stället.

När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.