Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Trendbrott - fler tjänstemän varslas

Antalet uppsagda tjänstemän ökade med 26 procent första kvartalet i år, jämfört med motsvarande period förra året. Det visar ny statistik från TRR. Unionen ser dock inte någon konjunkturavmattning.
Ola Rennstam Publicerad 24 april 2019, kl 14:02
Johan Nilsson/TT
Arbetssökande på ett av Arbetsförmedlingens kontor i Malmö. Johan Nilsson/TT

Det råder tuffare tider för tjänstemännen. Färsk statistik från TRR Trygghetsrådet visar att 3 398 uppsagda tjänstemän har sökt stöd från TRR under årets första kvartal. Det är en ökning med 26 procent eller med 704 personer jämfört med samma period förra året. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknaden försämras.

Antalet uppsagda ökar mest i storstadslänen. Störst förändring har skett i Västra Götalands län, som länge haft Sveriges bästa arbetsmarknad. Där är ökningen 42 procent, från 410 personer under första kvartalet förra året till 597 personer i år. I Skåne är ökningen 38 procent och Stockholm 29 procent fler uppsagda.

– Det här bekräftar det trendbrott som vi såg redan i slutet av förra året. Nu har det vänt och allt fler blir uppsagda. Förändringen gör att vår prognos för året på att 12 000 tjänstemän beräknas söka TRR:s stöd kommer att behöva justeras upp, säger TRR:s vd Lennart Hedström, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, tror dock inte att det ökade antalet varsel beror på en nedgång i konjunkturen utan har sin grund i ändrade behov hos arbetsgivarna.

– Man måste fråga sig varför uppsägningarna sker. Beror det på en vikande efterfrågan och att företagen därför måste dra ner på personal eller är det mer strukturella orsaker som att det behövs en annan typ av kompetens eller produceras andra saker? Vår bild är att det är det senare skälet, att det sker en strukturomvandling och att det inte är en konjunktureffekt, säger hon.

Unionen har precis genomfört en stor enkät bland 500 fackklubbar. Undersökningen visar inga tecken på personalminskningar den närmaste tiden däremot indikerar den att efterfrågan på tjänstemannasidan har mattats av.

– Det är viktigt att komma ihåg att varseltalen ligger på låga nivåer från början och att vi har haft en lång period med god ekonomisk utveckling. Totalt finns 1,5 miljon tjänstemän i landet så man ska inte dra för stora växlar på ett enskilt kvartal, säger Katarina Lundahl.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Finanskrisen 2008 var traumatisk för många och man har den i färskt minne och tänker att blir det lågkonjunktur så blir det som sist, vilket det inte behöver bli. Företagen är bättre rustade den här gången och har bättre planer för vad man ska göra.

Läs mer: Så fungerar TRR

TRR konstaterar också att rörligheten på arbetsmarknaden skiljer sig markant mellan åldersgrupper – ju yngre desto rörligare. 20-29 åringarna som blir uppsagda och söker stöd hos TRR behöver i snitt fyra månader innan de får nytt jobb. För 30-39-åringarna tar det i snitt fem månader, för 40-49-åringarna sju månader, för 50-59–åringarna åtta månader och för de över 60 år är genomsnittet tolv månader. Genomsnittstiden för alla är knappt åtta månader.

– Statistiken bekräftar att yngre är rörligare än äldre, vilket kanske inte är så överraskande. Att äldre stannar längre hos TRR är också en konsekvens av att äldres uppsägningsvillkor är betydligt generösare, vilket påverkar hur aktiv man är i sitt arbetssökande, säger Lennart Hedström.

Under första kvartalet i år var det 85 procent som fick nytt jobb eller startade företag genom TRR:s stöd. 82 procent av de som fick nytt jobb fick högre eller lika hög befattning och sju av tio fick lika hög eller högre lön på nya jobbet.

Trygghetsrådet

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman.  35 000 företag i privat sektor är anslutna till TRR, som även stöder arbetsgivare och förtroendevalda. Finns på ett 40-tal platser i Sverige. TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden.

Varsel

Ericssons storvarsel överraskade facket

Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 13:45
Ericsson logga
I slutet av mars varslade Ericsson 1 200 anställda i Sverige. Företaget hänvisar till en försämrad mobilnätsmarknad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

Andreas Larsson

När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.