Chefer trivs bäst i aktivitetsbaserade kontor medan anställda som behöver koncentrera sig blir mer störda än man tidigare trott. Det visar två färska forskningsrapporter från svenska högskolor.
Forskaren har studerat vad som händer om man kamouflerar bakgrundsprat och kommit fram till att ljud av vatten och vågor var effektiva sätt att dölja pratet men bäst funkade ökat babbel Colourbox
Forskare i Umeå har följt och studerat 400 tjänstemän som tidigare hade egna arbetsrum. Hälften fick flytta till aktivitetsbaserat kontor och hälften fick jobba i egna eller delade rum. Forskarna kom, efter att ha studerat tjänstemännen under två år, fram till att för chefer och anställda vars arbetsuppgifter kräver mycket grupparbete, funkar det i huvudsak bra att sitta öppet utan fasta arbetsplatser.
Medarbetare som tidigare haft stressrelaterade problem hade det däremot tufft i den öppna arbetsmiljön liksom anställda med koncentrationskrävande jobb. Dessa upplevde att produktiviteten sjönk på grund av störande ljud och andra intryck.
En forskare vid Högskolan i Gävle som studerat bakgrundsprat har förklaringen till varför produktiviteten sjunker och vi blir störda. Hon konstaterar i sin avhandling i miljöpsykologi att bakgrundspratet är mer påfrestande än vad man tidigare trott. Forskaren menar att det inte går att koppla bort ljudet från babblande kollegor – ord kommer in i hjärnan vare sig vi vill det eller inte och så snart man kan uppfatta enstaka ord eller meningar blir det tröttsamt eftersom hjärnan börjar analysera språket.
Forskaren har också studerat vad som händer om man kamouflerar bakgrundsprat och kommit fram till att ljud av vatten och vågor var effektiva sätt att dölja pratet men bäst funkade ökat babbel – alltså ljudet av flera som pratar samtidigt så att enstaka ord dränks i sorlet.
Men tystnad uppskattas trots allt mest och forskaren menar att maskeringsljud inte är någon optimal lösning eftersom folk blir utmattade av det på sikt.
– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger forskaren Marijke Keus van de Poll i ett pressmeddelande.
Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
