Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona
När svenska kärnkraftverk ska underhållas reser tusentals personer dit för att jobba. Trots risken för smittspridning av coronaviruset kommer även i år extrapersonal från flera länder till Forsmark och Ringhals. Något som lett till oro bland anställda.
En gång om året stängs reaktorerna vid svenska kärnkraftverk av i omgångar. Under några veckor utförs service, tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Arbetet kallas revision.
En revision kräver mycket personal. Därför hyr kärnkraftverken in flera hundra – ibland upp mot 2 000 – entreprenörer för att klara av arbetet.
I går, söndag, inledde kärnkraftverket i Forsmark sin revision av reaktor 2. Den pågår till den 26 juni och Forsmark räknar med att drygt 1 000 personer kommer att vara där under perioden, även om inte alla är där samtidigt. Majoriteten är extrapersonal som rest till Forsmark från olika delar av Sverige, men även från länder som Danmark, Finland och Tyskland. Det kan innebära ökad risk för smittspridning av coronaviruset och enligt Upsala Nya Tidning har det lett till oro, främst bland anhöriga till anställda.
Läs mer: Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall
Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han säger till Kollega att det finns personal som är orolig.
– Det måste man ha respekt för. Samtidigt är det så att vi har vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att skydda varandra och minska risken för spridning av covid-19. Vi tar de här frågorna på stort allvar och följer myndigheternas restriktioner samtidigt som vi också har egna förhållningsregler och särskilda hygienrutiner, säger han.
Hur sårbart är kärnkraftverket om många ur personalen skulle bli sjuka?
– Vi har en god beredskap och planering för en rad olika scenarion. Just nu har vi sjukskrivningstal på en normal nivå, men vi har som en del i vår pandemiplan också en omfallsplanering om läget skulle förändras. I alla lägen sätter vi säkerheten främst.
Hur arbetar ni för att minska risken?
– Åtgärderna handlar bland annat om information om vad som gäller för att vistas på Forsmark, om handspritstationer, mattält, hygienstationer samt säkra personalflödesvägar.
Hade ni kunnat skjuta på revisionen?
– I praktiken hade det varit svårt. Forsmarks kärnkraftverk ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Den el vi producerar behövs inte minst för att sjukvården och andra delar av välfärden ska fungera. Vi behöver rusta anläggningen inför kommande driftsäsong och genomföra kravställda åtgärder.
Även Ringhals är mitt uppe i revision av en av reaktorerna. Enligt presschefen Anna Collin har det inte varit aktuellt att skjuta upp den.
Hur ser ni på risken för ökad smittspridning?
– Vår sjukfrånvaro ligger på en stabil och låg nivå vilket vi är tacksamma för. Vi försöker underlätta för alla att hålla extra god hygien, vi skapar förutsättningar och uppmanar ständigt att avstånd till andra ska hållas, säger hon.
Enligt Anna Collin har reserestriktionerna inte lett till svårigheter att hitta den kompetens de behöver under revisionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
