• Foto: colourbox.com

Tyskt avtal kan påverka svenska plånböcker

Publicerad 8 februari 2018, kl 12:43

4,3 procents löneökningar i år. De höga löneökningarna i det nya avtalet för anställda i den tyska metallindustrin kan ge högre löneökningar även i Sverige på sikt.

Mer i plånboken, men också större möjligheter att bestämma över sin arbetstid. Det innebär det nya avtalet som omfattar anställda i den tyska delstaten Baden-Württemberg. Avtalet fungerar som pilotavtal och förväntas att få bäring för 3,9 miljoner anställda i hela Tyskland.

I korthet innebär det löneökningar på 4,3 procent från april i år plus 100 euro, motsvarande cirka tusen kronor, retroaktivt för årets första månader. För nästa år innebär avtalet ett engångsbelopp på 400 euro plus 27,5 procent av en månadslön.

De svenska avtal som slöts i fjol innebär kostnadsökningar på 2,17 procent per år, det vill säga betydligt lägre än de tyska.

Men Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, påpekar att konstruktionen av de tyska avtalen är annorlunda än de svenska. Den procentsats de kommer överens om i Tyskland gäller avtalens lägstalöner. Därför är det inte givet att även de övriga anställda får motsvarande lönehöjning.

– Tidigare, när det har varit dåliga tider, blev utfallet lägre på företagsnivå än nivån i avtalet. Nu när det är bättre tider kanske löneökningarna i avtalet däremot slår igenom, säger Niklas Hjert.

– Därför är det viktigt för oss att följa utvecklingen och se hur utfallet blir. Det kan definitivt vara en faktor som vi tar hänsyn till när vi ska träffa nya avtal 2020.

I backspegeln sett – lade ni er för lågt i det senaste avtalet?

– Det finns ingen anledning att tro. De bedömningar vi gjorde då utifrån hur det går för svensk industri och vår konkurrenskraft håller fortfarande.

Att det är höga siffror i det nya IG Metall-avtalet, konstaterar även Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

– Men tysk ekonomi går bra och nu får de anställda del av de värden som skapas.

Enligt Katarina Lundahl är det svårt att jämföra Sveriges och Tysklands ekonomier rakt upp och ned eftersom förutsättningarna är så olika. Bland annat har Tyskland en avsevärt större inhemsk marknad och industrin är betydligt mer konsumentorienterad.

– Men ur ett svenskt perspektiv är det bra att de anställda i Tyskland får höga löneökningar. Tyskland är en stor exportmarknad och möjligheterna ökar för svenska företag som tillverkar varor som säljs direkt till konsumenterna, exempelvis bilar.

Att de tyska lönerna ökar innebär givetvis att kostnaderna för de tyska företagen ökar. Det borde i sin tur innebära en fördel för de svenska konkurrenterna.

– Men det är svårt att säga exakt vad det innebär. Eftersom svenska företag inte konkurrerar med priset i första hand. För dem gäller det i stället att hålla innovationskraften uppe, säger Katarina Lundahl.

 

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    ”En uppvisning i svenska modellen”

    Regeringen nappade på förslaget från arbetsmarknadens parter om etableringsjobb. Den vägen ska minst 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa få jobb. Men det dröjer till hösten 2019 innan reformen sjösätts.

  • Läs även...

    Företag gillar svenska modellen

    De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

  • Läs även...

    Nej till medlarbud

    I söndags fick Facken inom industrin ett första avtalsförslag från medlarna. Men förslaget ger för låga löneökningar och saknar pengar till flexpension. Därför ratas det av fackförbunden.

  • Läs även...

    Ryanairs varning uppfattas som hot

    Ryanair varnar anställda för nedskärningar i ett internt brev. Inom ett par månader ska företaget lämna besked om vilka som drabbas.
    – De anställda uppfattar det som ett hot, säger Lise Iderström, på Unionen.

  • Läs även...

    Martin Linder: "Kollektivavtal är inte vänster"

    Unionen är berett att förhandla om turordningsreglerna, men kräver satsningar på kompetensutveckling i utbyte. Men politisk påtryckning riskerar dock stöka till förhandlingarna, enligt Unionens ordförande, Martin Linder.

  • Läs även...

    Så ofta strejkar Unionen

    Under Unionens tio första år har förbundet tagit till strejkvapnet sex gånger. Det innebär att Unionen hamnar på tredje plats om man listar antalet strejker bland de svenska fackförbunden.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.