Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unga chefer dåliga på jämställdhet

Andelen kvinnor på toppositioner har ökat. Men männen tjänar fortfarande betydligt mer än sina kvinnliga kollegor och bland de unga cheferna tycks frågan om jämställdhet ha tappats bort, visar en ny rapport.
Lina Björk Publicerad 2 december 2014, kl 15:44

Under de senaste 20 åren har mycket hänt i företagens toppskikt. Jämställdhetsarbetet går framåt, man har börjat fundera på varför och hur man ska rekrytera för att få en balans bland män och kvinnor och fler kvinnor når också bolagstopparna än tidigare.

Men utvecklingen går långsamt och en oroande trend visar att chefer i 30-till 35-årsåldern inte visar  frågan något större intresse. Hälften av de unga cheferna anser inte att en skev könsfördelning på ledande positioner är ett problem.

Många av de tillfrågade ifrågasätter inte heller karriärvägen dit utan bekräftar bara att stegen till toppen är given och det gäller att anpassa sig om man vill komma framåt.  Det innebär till exempel att inte säga nej till övertid och inte ta någon längre föräldraledighet.

Rapporten visar också att medan unga kvinnor förlitar sig på den formella processen, ser unga män större potential i den informella rekryteringen, där relationen till chefen är viktig.  Kvinnorna tar upp betydelsen av medarbetar- och utvecklingssamtal, medan männen beskriver vikten av att bli sedd.

JA-delegationen

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet tillsattes av regeringen i oktober 2011 och har tre huvudsakliga uppgifter:

  • Att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt om de förhållanden som utgör grund för skillnaderna.
  • Att stimulera till debatt om hur jämställdhet i arbetslivet kan främjas.
  • Att lämna förslag på insatser för ökad jämställdhet.
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström