Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unga kvinnor ratar IT-yrken

Grabbigt, mansdominerat och för få kvinnor som förebilder. Det är några av de främsta anledningarna till att unga kvinnor ratar IT-yrken. Unionen tror på att integrera tekniken i andra skolämnen.
Linnea Andersson Publicerad 24 juni 2015, kl 16:05
JONAS EKSTRÖMER / TT
Barn på skola i Stockholm lär sig programmering. Unionen tror på att integrera IT och programmering i övriga skolämnen, för att få upp intresset hos tjejerna. JONAS EKSTRÖMER / TT

Mer än varannan ung kvinna kan inte tänka sig att arbeta med IT. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av bland annat Unionen. Som Kollega berättat tidigare syns kvinnobristen såväl i yrkeslivet som på IT-utbildningarna

Var fjärde ung kvinna tror att den främsta anledningen till att så få kvinnor jobbar inom IT-branschen är att företagskulturen är för grabbig och var femte svarar att de inte skulle trivas i en så mansdominerad miljö. Men hela 41 procent tror att det främst beror på att branschen har så få kvinnor som förebilder.

Peter Hellberg, Unionens 1:e vice ordförande, som tidigare arbetat på IBM, säger att diskussionen om att få in fler kvinnor i branschen var aktuell redan när han själv pluggade systemvetenskap på 80-talet. Han tror att kvinnor låter bli att söka sig till IT-sektorn för att bilden av branschen och vilken typ av arbetsuppgifter som finns inom IT är för smal. I undersökningen säger sig enbart 22 procent ha god kännedom om vad det innebär att jobba med IT.

– Man ser inte att IT-branschen är en väldigt bred bransch med många olika slags arbetsuppgifter och många olika slags företag. Den omfattar nästan hela arbetslivet i dag. Det är inte EN typ av människa som passar i IT-branschen, säger Peter Hellberg.

Han hänvisar till att man i undersökningen ställt frågor om vilken typ av arbetsuppgifter kvinnorna kan tänka sig och att det då var färre kvinnor som valde bort IT-arbetsuppgifter jämfört med i den direkta frågan om de kan tänka sig att jobba med IT, då 56 procent svarade nej.

Peter Hellberg tycker rent generellt att det är ett problem med en könssegregerad arbetsmarknad eftersom marknaden inte blir lika välfungerande om det finns arbetsplatser, sektorer eller branscher som inte tilltalar alla.

– Det är klart att det blir en bättre fungerande bransch om man har hela i stället för halva arbetsmarknaden att välja ur när det gäller arbetssökande.

Enligt Peter Hellberg gör man redan i dag rätt genom att försöka intressera unga tjejer för teknik, men problemet är att det ofta är via kampanjer eller engångsföreteelser, i stället för att man väver in ”IT-kunskap” i skolan via andra ämnen. Att man till exempel skulle kunna utveckla hjälpmedel eller applikationer till andra skolämnen, så att man förstår att man inte programmerar för programmerandets skull.

– Man behöver inte bara vara intresserad av datorer utan man kan vara intresserad av det som datorerna ska hjälpa till med.

Endast en dryg tiondel av kvinnorna i undersökningen säger att de fått lära sig mycket om IT i skolan.  

Hur kan facket göra branschen mer attraktiv för kvinnor?
– Om vi ser facket som representant för alla anställda så handlar det om att vi som faktiskt finns i branschen kan visa att det är en kul bransch. Att det är en bransch som är utvecklande och inspirerande och att det massor av olika kul arbetsuppgifter.

Om undersökningen:

Undersökningen är gjord på uppdrag av Unionen, IIS, Centric och Ericsson. Insight Intelligence har varit övergripande ansvarig för undersökningen och rapporten.

Resultaten bygger på svar från drygt 1 000 kvinnor i Sverige mellan 16 och 30 år.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström