Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unga vill ha fasta jobb

Det är viktigare för unga i dag med en trygg anställning än för tio år sedan. Dessutom oroar sig fler för att bli arbetslösa, enligt en ny rapport från Ungdomsstyrelsen.
Linnea Andersson Publicerad 7 november 2013, kl 11:26

Hälften av alla unga mellan 16 och 29 tycker att utbildning och arbetsmarknad är de enskilt viktigaste samhällsfrågorna i dag. Det visar den attityd- och värderingsstudie som Ungdomsstyrelsen nyligen publicerat. Sysselsättning är viktigare för unga än för dem som passerat 30-strecket.

Jämfört med de senaste tio åren är det en större angelägenhet för unga i dag med en fast anställning och alltfler vill jobba på hemorten. Dessutom har mängden som oroar sig över att bli arbetslösa nästan dubblerats de senaste åren, 18 procent i dag jämfört med 10 procent 2002. Fler oroar sig även för den egna hälsan.

"För unga är utbildning och arbete viktigare än vad det varit tidigare. Fler betonar vikten av ekonomisk trygghet och fast anställning i dag. Att unga som har upplevt arbetslöshet är mer pessimistiska inför framtiden förvånar kanske inte men det är oroande att de i så stor utsträckning uttrycker oro och visar symptom på ohälsa", säger Alice Bah Kuhnke, Ungdomsstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.

I åldersgruppen 16-29 år går en av tio arbetslös. Allra flest utan jobb finns i gruppen män mellan 20 och 24 år.

Sedan 90-talet syns en utbildningstrend med fler som läser på gymnasiet samt fler som läser vidare på högskolor och universitet.

Fakta

Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 5 000 unga i Sverige i åldrarna 16 - 29 år, samt till 4 000 personer mellan 30 - 80 år.

"Unga med attityd" genomförs med cirka fem års mellanrum.

Ungdomsstyrelsen har i veckan lämnat rapporten till regeringen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.