Annons
Annons

Unionen: "För få kompetenssatsningar"

Publicerad 15 april 2015, kl 09:40 Uppdaterad 15 april 2015, kl 12:49

Unionen vill se mer konkreta och snabbare åtgärder för att underlätta kompetensutveckling för de som har jobb. Till exempel genom högre bidrag i studiemedelssystemet. Det är Unionens främst invändning mot regeringens vårproposition.

Enligt Unionen krävs det att privata tjänstemän kontinuerligt kan uppdatera sin kompetens för att möta de strukturförändringar som sker i allt snabbare takt på den globala arbetsmarknaden. Kompetensutvecklingen för yrkesverksamma är helt avgörande för att skapa fler jobb och en förutsättning för att bevara svensk konkurrenskraft. Lars Jagrén, Unionens chefsekonom, säger att varslen på arbetsmarknaden i allt högre grad berör tjänstemän.

– Med de prioriteringar regeringen i dag presenterar skjuts kompetensutveckling för yrkesverksamma fortsatt på framtiden. De senaste varslen på Sony Mobile i Lund och på Ericsson är en allvarlig påminnelse om att dagens lösningar inte är tillräckliga i en globaliserad ekonomi. Till exempel måste regeringens kunskapslyft även inkludera yrkesverksammas behov av kompetensutveckling, säger Lars Jagrén.

På Unionen är man positiv till flera av regeringens förslag, även om många av förslagen var kända sedan innan. Lars Jagrén tycker att det är bra med en höjning av a-kassan, underhållet av järnvägen, mer pengar till arbetsmiljö samt satsningarna på export och innovation.  

– En annan positiv sak är trepartssamtalen om snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända. Det kostar ingenting men är en bra grej. Vi måste få integrationen att funka snabbare.

Att arbetsgivaravgiften för unga höjs riskerar, enligt Jagrén, att inledningsvis få en negativ effekt på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att man gör det gradvis.

Vad gäller regeringens bedömning av det ekonomiska läget menar Lars Jagrén att regeringen gör både en mer optimistisk och en mindre optimistisk bedömning än tidigare. Han tycker att propositionen i stort sett är balanserad men att regeringen är överdrivet optimistisk när det gäller att minska arbetslösheten.

För att bevara svensk konkurrenskraft vill Unionen bland annat att studiemedelssystemet ska förändras så att det blir lättare att vidarutbilda sig även senare i livet. För att det ska vara möjligt att byta bana mitt i ett yrkesliv krävs statens stöd.

– Varken staten eller parterna kan på egen hand lösa frågan om yrkesverksammas kompetensutveckling. Det krävs att arbetsgivarna, staten och individen gemensamt bidrar till finansieringen. Unionen är beredd att ta sitt ansvar för att få en kompetensstiftelse i hamn, men då behöver staten bidra genom att anpassa studiemedelssystemet efter yrkesverksammas behov, säger Lars Jagrén. 

Unionen vill se följande förändringar i studiemedelssystemet:

  • en bidragsdel motsvarande 2/3 av studiemedelsbeloppet för yrkesverksamma som fyllt 35 år och jobbat i 5 år
  • en rätt till 60 nya veckor med studiemedel, efter tio år i arbetslivet
  • en höjning av åldersgränserna i studiemedelssystemet
  • en uppjustering av fribeloppet

 

Lediga jobb
  • Läs även...

    Äldre får rätt att plugga längre

    Senast 2022 ska även äldre, upp till 60 år, kunna plugga med studiemedel enligt regeringens förslag i höstbudgeten. Bra, men inte nog, anser Unionen som också vill se ett höjt bidrag.

  • Läs även...

    Unionen: Fler äldre ska ha råd att plugga

    40-plussare sätter sig i skolbänken i allt större utsträckning. Med generösare studiemedelssystem skulle ännu fler äldre kunna plugga, men det behövs mer krut än så för att täcka kompetensbehovet på arbetsmarknaden, menar Unionen.