Annons
Annons
  • Ska tjänstesektorn vara med och sätta lönenivån i framtida avtalsrörelser? På bilden: Stefan Löfven, dåvarande ordförande IF Metall, Cecilia Fahlberg, ordförande Unionen och Ulf Bengtsson ordförande Sveriges Ingenjörer vid en pressträff under avtalsrörelsen 2011. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Unionen: Fler kan vara med och sätta märket

Publicerad 29 september 2015, kl 15:43

Den konkurrensutsatta delen av tjänstesektorn skulle på sikt kunna vara med och sätta nivån på löneökningarna i avtalsrörelsen, anser Unionens chefsekonom Lars Jagrén. I en rapport som parterna gemensamt tagit fram visas att merparten av de svenska leverantörerna till industrin levererar tjänster.

Av rapporten, som är framtagen av chefsekonomerna på Unionen, Almega, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen, framgår att, inräknat underleverantörerna, så sysselsätter industrin i dag närmare en miljon personer och står för 25 procent av BNP.

- Många har kanske en bild av att industrin betyder mindre än den de facto gör eftersom man inte tittar på effekten på andra sektorer, säger Lars Jagrén enligt vilken ett syfte med rapporten är att visa hur viktig industrin faktiskt är för sysselsättning och ekonomi.

- Inför avtalsrörelsen är det bra att alla har en riktig bild av vad som utgör industrin. Industrin är egentligen större än vad den vanliga statistiken visar på eftersom industri och tjänster hänger så nära samman i dag.

Enligt rapporten är 64 procent av leverantörerna till industrin leverantörer av tjänster. Bara 36 procent levererar varor. Lars Jagrén är inte främmande för att delar av tjänstesektorn skulle kunna delta i samverkan kring märket, det vill säga nivån på löneökningarna. I dag sätts det i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare inom industrin.

- Ja, jag tycker ju att det vore naturligt att den konkurrensutsatta tjänstesektorn på sikt var med och satte märket. Givetvis ska man då också ställa upp på industriavtalets olika principer. Underleverantörer till industrin, oavsett om de levererar varor eller tjänster, är direkt eller indirekt konkurrensutsatta.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Sänkt arbetstid på SSAB

    Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.

  • Läs även...

    Teknikföretagen: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"

    En lägre kostnadsökningtakt och mer flexibilitet både vad gäller arbetstider och att snabbt kunna öka eller minska personalstyrkan. Det är topp tre på Teknikföretagens önskelista inför de kommande avtalsförhandlingarna.

  • Läs även...

    Nya regler har lett till bättre arbetsmiljö

    Arbetsmiljöverkets föreskrift mot psykosocial ohälsa på jobbet, OSA, har främst haft effekt för offentliganställda kvinnor. Men i tre fall som rör Unionenmedlemmars arbetsplatser har arbetsgivare tvingats ta itu med kränkande särbehandling.

  • Läs även...

    Gör din röst hörd!

    I dessa tuffa tider har facket mycket stor betydelse. Till exempel genom att teckna kollektivavtal om korttidspermitteringar för att rädda företag och jobb. Och för att hålla emot när näringslivet håller omotiverat hårt i lönepengarna.

  • Läs även...

    Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

    Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.

  • Läs även...

    Facken gör tummen ner för medlarnas lönebud

    Totalt 4,5 procent över 29 månader är ett oacceptabelt lågt bud – Facken inom industrin säger nej till det första budet från de oberoende medlarna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna accepterar däremot budet.