Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver skadestånd för avstängd domare

Svenska Fotbollförbundet bröt mot las och mbl när de stängde av domaren Martin Strömbergsson, menar Unionen. Fackförbundet kommer att kräva drygt en halv miljon i skadestånd av Svenska Fotbollförbundet om beslutet inte ändras.
Johanna Rovira Publicerad
Erik Mårtensson/TT
Martin Strömbergsson Erik Mårtensson/TT

– Martin Strömbergsson har agerat klandervärt men oavsiktligt, trots det har arbetsgivaren har valt att offra honom till media i stället för att följa sin egen utredning som inte är i linje med den åtgärd som vidtagits, säger Peter Induss, regional ombudsman på Unionen.

Martin Strömbergsson, en av fyra proffsdomare i Sverige och tillika Unionenmedlem, sade under en match i augusti 2019 till Östersunds målvakt Aly Keita att "Sluta prata. Hoppa in i buren så ska jag ge dig en banan”.

– Det var ett klandervärt uttalande, en klyscha som använts historiskt mot målvakter och Strömbergsson fattade på en gång att det var olämpligt och bad om ursäkt, säger Peter Induss.

Straffet att bli avstängd från att döma matcher under resterande år 2020, står dock inte i proportion till det klandervärda uttalandet menar Unionen. Fotbollförbundets egen utredning kommer heller inte fram till att uttalandet är rasistiskt och yrkar på ett mildare straff.  

– Det är en mycket bra utredning och förbundets chefsjurist rekommenderar ett par matchers avstängning, något vi också kan gå med på. Men domarkommittén som tilldelar matcher står fast vid sitt beslut. Jag kan tänka mig att det är mycket prestige i det här, de vill inte gärna ändra ett redan fattat beslut,  säger Peter Induss.

Martin Strömbergsson har ett anställningskontrakt som löper fram till årsskiftet. Förutom en grundlön står det i kontraktet att han ska döma cirka 30 matcher och det utgår en betydande ersättning för varje match. På grund av avstängningen som domarkommittén beslutat om, går Strömbergsson miste om nästan halva sin årslön, men han behåller alltså sin grundlön.

– Arbetsgivarna menar att det inte finns någon garanti att få döma matcher. Jag hävdar tvärtom att det är en bärande del av hans kontrakt och att det man gjort är så ingripande att det måste betraktas som en omplacering av personliga skäl.

Förbundet yrkar skadestånd på drygt en halv miljon. Förutom ersättning för uteblivna matcharvoden begär man 200 000 i skadestånd för brott mot las och 40 000 för brott mot mbl, eftersom avstängningen inte förhandlats med facket.

– Det är ett medvetet högt las-skadestånd eftersom Fotbollförbundets agerande pekar ut vår medlem som rasist, vilket troligtvis har förstört hans fortsatta karriär. Jag tycker att vi har ett bra förhandlingsläge, men vi ser helst en fredlig lösning som gör att Martin kan återvända till att döma matcher, säger Peter Induss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.