Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen kritisk till nedläggning av myndighet

Den nya Jämställdhetsmyndigheten kommer att lägga ner. Det blir konsekvensen av att riksdagen röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Unionen beklagar beslutet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2018, kl 13:06
Flik47/Colourbox
Flik47/Colourbox

Jämställdhetsmyndigheten bildades den 1 januari i år och ligger i Angered i Göteborg. Myndigheten, som har ett 50-tal anställda, kommer nu att avvecklas till följd av M och KD:s budgetförslag som riksdagen röstade ja till under onsdagseftermiddagen. Beslutet innebär ett budgetutrymme på 40 miljoner kronor för 2019 och inga pengar alls för 2020. Det innebär att myndigheten får ett år på sig att avveckla verksamheten.

Läs mer: "En ny regering måste rusta Sverige för sämre tider"

– Jag vill avvakta med att dra några slutsatser. Men jag kan konstatera att jämställdhetsmyndigheten har varit efterfrågad av olika aktörer, politiska partier och organisationer under många år, för att effektivisera och följa upp jämställdhetspolitiken, säger generaldirektör Lena Ag till Sveriges Radio.

Läs mer: Sexuella trakasserier i fokus för ny myndighet

Lina Andersson, jämställdhetsexpert på Unionen, är kritisk till beslutet.

– Det är väldigt beklagligt att myndigheten läggs ner. Den hade kunnat fylla en viktig funktion vad gäller uppföljning, samordning och stöd till andra myndigheter med jämställdhetsarbetet. Myndighetens uppdrag fyller en funktion som tidigare har saknats och som vi bedömer behövs, säger hon.

Unionen ställde sig bakom förslaget att myndigheten skulle inrättas.

– Det finns en ojämställdhetsproblematik som påverkar mängder av människors möjligheter och rättigheter negativt på flera olika sätt i deras vardag. En konsekvens av att myndigheten läggs ner är att arbetet med att förändra bristen på jämställdhet får sämre förutsättningar, säger Lina Andersson.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström