Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen

Det kommer bli ett tufft läge på svensk arbetsmarknad under lång tid framöver. Det spår Unionen i sin senaste konjunkturrapport. Och hårdast kommer coronakrisen slå mot kvinnliga tjänstemän.
Ola Rennstam Publicerad 13 maj 2020, kl 07:33
Fredrik Sandberg / TT
Kvinnor har oftare adminstrativa arbetsuppgifter som går att automatisera och där konkurrensen om jobben kommer bli hård. Fredrik Sandberg / TT

Under 2020 kommer Sveriges BNP att falla med fem procent. Den analysen gör arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i sin prognos som presenterades under tisdagen. Unionen spår ett ännu dystrare framtidsscenario och räknar med en BNP-minskning med 7,5 procent men att tillväxten delvis återhämtar sig under år 2021.

Arbetsgivarna tror att arbetslösheten kommer att öka och hamna på nio procent senare i år. Även på detta område gör Unionen en mörkare analys. I förbundets senaste konjunkturprognos räknar man att arbetslösheten når en topp på tolv procent i höst.

– Både vi och arbetsgivarsidan är medvetna om att det är ett svårt att spå framtiden i detta läge. Vi gör likartade bedömningar kring svensk export och konjunkturen i omvärlden. Skillnaderna finns i att vi har en mer pessimistisk syn på hushållens konsumtion och ser en högre arbetslöshet. Men nästa år tror vi att det kommer att börja gå åt rätt håll, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Lågkonjunkturen kommer, enligt Unionen, att bli djup och relativt långvarig för svensk ekonomi och den globala lågkonjunkturen kommer slå hårt mot svensk export. Katarina Lundahl ser tre huvudskäl till detta:

– Ett skäl är att krisen skapar stor osäkerhet som gör att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen låter bli att investera. Ett andra skäl är vi är ett exportberoende land som därför påverkas mycket av ekonomiska utvecklingen i omvärlden. För det tredje leder pandemin till en beteendeförändring som skyndar på strukturomvandling och digitalisering. I ett kortare perspektiv slår det ut företag och leder till ökad arbetslöshet.

Hur kommer denna utveckling att påverka avtalsförhandlingarna – när de väl återupptas?
– Det är för tidigt att säga, men det kommer att bli ett svårt läge att förhandla i.

Enligt konjunkturrapporten riskerar krisen att slå hårdare mot kvinnliga tjänstemän. Detta eftersom kvinnor dominerar yrkesgrupper med administrativa arbetsmoment som delvis går att automatisera, där kommer konkurrensen om jobben bli hård framöver.

– Under finanskrisen drogs det ner på många ingenjörsjobb men de studsade tillbaka relativt snabbt medan många tjänstemannajobb med mer administrativt innehåll aldrig kom tillbaka. Den här krisen slår hårdare mot tjänstesektorn där det jobbar mycket kvinnor. Det kommer att bli ett stålbad, säger Katarina Lundahl.

Fack och arbetsgivare är eniga om att lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot svensk industri. Produktionen inom fordonsindustrin kommer till exempel att minska med runt 30 procent i år, enligt Unionens prognos.

Samtidigt ser Unionen att Sverige går in i den här krisen med många styrkor jämfört med andra länder.

– Svensk industri är väl rustad för den här krisen. De stora industriföretagen har gått in i den med hög lönsamhet och stark konkurrenskraft. Jag är inte orolig för att de ska gå under men däremot kommer de att kapa kostnader genom att säga upp konsulter och dra ner på verksamheter. Vi har goda förutsättningar att komma stärkta ur krisen, men särskilt 2020 blir ett tufft år, säger Katarina Lundahl.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.