Annons
Annons
  • Foto: Izabelle Nordfjell & Maja Suslin/TT

Unionen: ”Märket” fortfarande ohotat

Publicerad 24 oktober 2019, kl 15:28

Kommunals och Pappers avhopp gör LO-samordningen lite svagare. Men det påverkar inte den konkurrensutsatta industrins möjligheter att bestämma löneökningarna även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

De båda LO-förbunden Kommunal och Pappers beslutade häromdagen att lämna centralorganisationens samordning inför avtalsrörelsen.

För Kommunals del var det frågan om hur satsningarna på lågavlönade ska gå till, medan Pappers tidigare har flaggat för att man anser att deras industri tål fyra procents löneökning, vilket är långt mer än vad nivån brukar hamna på.

För dem som försvarar Industriavtalet – modellen där det är den konkurrensutsatta industrin som avgör löneökningarna för hela arbetsmarknaden, det så kallade märket – är det givetvis negativt.

– Vår linje är att det är bra om det finns en LO-samordning som omfattar alla. Nu blir samordningen lite svagare, men det hotar inte märkessättningen. Vi är trygga i att industrins parter kommer att klara att sätta märket, säger Martin Wästfelt, som är förhandlingschef på Unionen.

Unionen utgör tillsammans med Sveriges Ingenjörer och LO-förbunden IF Metall, Livs och GS de fack som tillsammans lägger fram krav på lönehöjningar inom industrin.

– Man ska komma ihåg att samordningen på LO-sidan spruckit tidigare. Jag har följt diskussionen om märket sedan 2008, den har alltid funnits men i år är tonläget något högre.

Finns det någonting som skulle kunna få märket att tappa sin normerande roll?
– En risk som man brukar peka på är att det blir fler sifferlösa avtal, det skulle kunna utmana märket. Märket förutsätter ju att det finns siffror i avtalen. Min uppfattning är dock att den trenden har stannat av något.

Det brukar ju anföras att Industriavtalet och märket har lett till reallöneökningar i över 20 års tid. Men de senaste åren har reallöneökningarna varit låga. Är det ett tecken på att facken gått med på för låga löneökningar?
– Nej, vi gjorde en nedväxling 2013. Det var medvetet utifrån att produktivitetsökningarna blivit lägre än de var under en viss period tidigare. Och samtidigt hade inte löneökningstakten i Europa återhämtat sig efter finanskrisen. Men trots nedväxlingen har vi haft reallöneökningar.

Konjunkturinstitutet pekade nyligen på att högre löneökningar än tidigare skulle vara förenligt med inflationsmålet på 2,0 procent. Samtidigt påpekar man att arbetslösheten skulle kunna hållas nere med hjälp av lägre lägstalöner. För Unionens del är det dock inget alternativ.

Läs mer: Högre löneökningar krävs för att klara inflationsmål

– Vi utgår från inflationsmålet, men det är inte vårt jobb att lösa Riksbankens uppgift. Och vi köper inte idén om lägre lägstalöner. Då ska man dock veta att lägstalöner i Unionen inte är särskilt höga, säger Martin Wästfelt.

Sifferlösa avtal

Innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.

Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Snart har du rätt att jobba längre

    Under onsdagen röstar riksdagen igenom förslaget att höja pensionsåldern. Går allt igenom höjs gränsen för hur länge du får jobba från 67 till 68 år. Och du har rätt att ta ut din allmänna pension från 62 år.

  • Läs även...

    Utvecklingsledighet dissas av facket

    Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
    anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
    ledighet för studier.

  • Läs även...

    "Ett styrkebesked för den svenska modellen"

    I tisdags lade arbetsmarknadens parter fram ett förslag om förändrad strejkrätt. Förslaget, som sannolikt även blir regeringens, får dock kritik från vissa håll.

  • Läs även...

    Unionen: ”DO borde agera hårdare”

    Det råder allmän amnesti för brott mot diskrimineringslagen, hävdar Lena Svenaeus, tidigare Jämo, som ger Diskrimineringsombudsmannen hård kritik. Även Unionens chefsjurist anser att DO borde vara tuffare.

  • Läs även...

    Fler tjänstemän är arbetslösa

    Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de med administrativa tjänster särskilt hårt.

  • Läs även...

    Arbetsgivarnas krav oroar Martin Linder

    Unionens förbundsordförande Martin Linder är inte särskilt förvånad men ändå oroad sedan han tagit del av arbetsgivarnas krav inför den kommande avtalsrörelsen, som snart går in i skarpt läge.

  • Läs även...

    Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

    Under fredagen bytte fack och arbetsgivare krav inför avtalsrörelsen. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.