Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen oroas av höga sjuktal

I vissa av Unionens branscher har antalet långa sjukfall mer än fördubblats under de senaste sju åren, visar förbundets nya rapport Hur sjuka är tjänstemännen? Med rapporten vill Unionen göra arbetsgivare medvetna om vikten av ett hållbart arbetsliv.
Johanna Rovira Publicerad 5 december 2016, kl 13:33
Sjukfallens utveckling 2008-2015 inom utvalda branscher (antal sjukfall större än 90 dagar per 1000 anställda). Källa: Unionen

Den nya rapporten från Unionen bygger på statistik över tjänstemän i den privata sektorn som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal och som varit sjukskrivna minst 90 dagar i sträck någon gång från 2008 till förra året.

- Nu kan vi för första gången se det vi tidigare bara har anat, att sjuktalen ökat bland våra medlemmar på den privata arbetsmarknaden, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Vilka orsakerna till sjukskrivningarna är framgår inte av statistiken, men psykiska diagnoser är generellt den vanligaste orsaken, i synnerhet till längre sjukskrivningar, enligt statistik från försäkringskassan. Henrik Ehrenberg menar att förklaringen till de ökade sjuktalen för tjänstemännen troligen går att finna i brister i den psykosociala arbetsmiljön.

- Det är oerhört viktigt att arbetsgivarna tar arbetsbelastning och stress på allvar, så att våra medlemmar inte hamnar i sjukskrivning. Det behövs ett strukturerat arbetsmiljöarbete och de anställda måste få tillräckligt med tid och resurser för sitt arbete.

Dessutom måste arbetsgivarna möjliggöra tid för återhämtning, menar Ehrenberg som också vill peka på vikten av förståelse för att man som anställd inte kan prestera på topp hela sitt arbetsliv. Att man periodvis måste kunna sänka tempot utan risk.

- Jag tycker det är en viktig målsättning att man har en fot kvar på jobbet även om man har problem som sätter ner arbetsformen. Vi vet ju att en av de största riskerna för att man hamnar utanför arbetsmarknaden är att man blir sjukskriven länge, säger Henrik Ehrenberg.

Trygga anställningsformer, gott ledarskap, bra företagshälsovård och tydlighet kring tillgänglighet är andra förslag från förbundet på hur man ska komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron Ett föräldravänligt arbetsliv står också på listan över önskemål – rapporten visar att sjuktalen bland kvinnor har ökat mest (85 procent) och att de når en kulmen för kvinnor mitt livet, alltså mellan 30 och 50 år.

- Vi drar slutsatsen att puckeln bland kvinnorna beror på att man antagligen har hemmavarande barn. Det är viktigt att arbetsgivarna är medvetna om vikten av att underlätta tillvaron för föräldrar till exempel genom att inte förlägga möten tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagarna. Det kan också vara att tillåta flexibilitet var och när man utför sitt arbete så att man som medarbetare får ihop tillvaron, säger Henrik Ehrenberg.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)