Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen oroas av höga sjuktal

I vissa av Unionens branscher har antalet långa sjukfall mer än fördubblats under de senaste sju åren, visar förbundets nya rapport Hur sjuka är tjänstemännen? Med rapporten vill Unionen göra arbetsgivare medvetna om vikten av ett hållbart arbetsliv.
Johanna Rovira Publicerad 5 december 2016, kl 13:33
Sjukfallens utveckling 2008-2015 inom utvalda branscher (antal sjukfall större än 90 dagar per 1000 anställda). Källa: Unionen

Den nya rapporten från Unionen bygger på statistik över tjänstemän i den privata sektorn som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal och som varit sjukskrivna minst 90 dagar i sträck någon gång från 2008 till förra året.

- Nu kan vi för första gången se det vi tidigare bara har anat, att sjuktalen ökat bland våra medlemmar på den privata arbetsmarknaden, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Vilka orsakerna till sjukskrivningarna är framgår inte av statistiken, men psykiska diagnoser är generellt den vanligaste orsaken, i synnerhet till längre sjukskrivningar, enligt statistik från försäkringskassan. Henrik Ehrenberg menar att förklaringen till de ökade sjuktalen för tjänstemännen troligen går att finna i brister i den psykosociala arbetsmiljön.

- Det är oerhört viktigt att arbetsgivarna tar arbetsbelastning och stress på allvar, så att våra medlemmar inte hamnar i sjukskrivning. Det behövs ett strukturerat arbetsmiljöarbete och de anställda måste få tillräckligt med tid och resurser för sitt arbete.

Dessutom måste arbetsgivarna möjliggöra tid för återhämtning, menar Ehrenberg som också vill peka på vikten av förståelse för att man som anställd inte kan prestera på topp hela sitt arbetsliv. Att man periodvis måste kunna sänka tempot utan risk.

- Jag tycker det är en viktig målsättning att man har en fot kvar på jobbet även om man har problem som sätter ner arbetsformen. Vi vet ju att en av de största riskerna för att man hamnar utanför arbetsmarknaden är att man blir sjukskriven länge, säger Henrik Ehrenberg.

Trygga anställningsformer, gott ledarskap, bra företagshälsovård och tydlighet kring tillgänglighet är andra förslag från förbundet på hur man ska komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron Ett föräldravänligt arbetsliv står också på listan över önskemål – rapporten visar att sjuktalen bland kvinnor har ökat mest (85 procent) och att de når en kulmen för kvinnor mitt livet, alltså mellan 30 och 50 år.

- Vi drar slutsatsen att puckeln bland kvinnorna beror på att man antagligen har hemmavarande barn. Det är viktigt att arbetsgivarna är medvetna om vikten av att underlätta tillvaron för föräldrar till exempel genom att inte förlägga möten tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagarna. Det kan också vara att tillåta flexibilitet var och när man utför sitt arbete så att man som medarbetare får ihop tillvaron, säger Henrik Ehrenberg.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först