Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen på SVT: "Onyanserad bild"

Anställda på SVT larmar om bristande arbetsmiljö och dåligt ledarskap. Även mobbning ska ha förekommit från ledningens sida. Unionens klubbordförande känner igen problemen men menar att bilden är onyanserad.
Lina Björk Publicerad 4 november 2019, kl 13:35
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

– Det vi känner till är att det förekommer problematik med arbetsmiljön och schemaläggningen på vissa avdelningar, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Förra veckan rapporterade fackförbundstidningen Journalisten om en ohållbar arbetsmiljö på Sveriges Television. Under de senaste åren har företaget gått igenom en omfattande omorganisation för att ställa om till digitala nyheter. Resurser flyttades och inslagen blev kortare och lättsammare. Nu riktas hård kritik mot både personalpolitik och SVT:s publicistiska idé. Anställda larmar också om mobbning från ledarskapet.

Maria Nassikas känner igen kritiken men säger att bilden är onyanserad.

– SVT är stort och visst har vi arbetsmiljöproblem på vissa avdelningar, och kanske främst på Nyheterna just nu. Vi har noll tolerans mot mobbning och jobbar konstant för att förbättra arbetsmiljön, säger Maria Nassikas.

Enligt Journalisten har de anställda inte fått gehör när de lyft sina bekymmer till ledningen.

– Vi har inte hört denna kritik från våra förtroendevalda, men det kan säkert finnas medarbetare som upplever detta. Vi tycker inte alltid lika som arbetsgivaren men det handlar mer om hur saker och ting ska göras än att de inte lyssnar på vad vi har att säga.

Vad facket och ledningen dock inte alltid är överens om är hur och när information ska nå de anställda.

– Det är ju alltid arbetsgivaren som ska informera om förändringar, men jag kan uppleva att man gärna lägger locket på och inte går ut med saker för att de tror att det ska skapa oro, men det skapar oro att inte berätta saker också, så det försöker vi att jobba med, säger Maria Nassikas.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.