Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen säger nej till kvotering

En jämn könsfördelning är önskvärd, men kvotering är fel väg att gå. Det anser Unionen som motsätter sig regeringens förslag om att minst 40 procent av styrelseposterna i börsbolagen ska bestå av kvinnor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Styrelserum med rosa och blåa stolar.

Det är inte statens uppgift att ”reglera könsfördelningen bland de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna”, skriver Unionen om förslaget som just nu är ute på remissrunda.

– Unionen ställer sig självklart bakom målsättningen om det jämställdhetspolitiska målet och ambitionen att få en jämn könsfördelning i styrelserna. Men vi vänder oss mot metoden. Det är inte statens roll att via lagstiftning bestämma vilka som ska utses att representera ägarna i styrelserna, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

– Det här är ett verktyg som staten inte bör använda. Om staten däremot själv bestämmer att man vill ha en jämn könsfördelning i sina egna bolag är det fullt rimligt att man visar vägen och föregår med gott exempel.

Enligt Henrik Ehrenberg handlar det om en grundläggande syn på statens uppgift. Därför tror han inte att Unionen kommer att ändra ståndpunkt oavsett vad som händer framöver.

– Man ska aldrig säga aldrig. Men jag har svårt att se vad som skulle få oss att byta fot. Allt tyder dessutom på att det går framåt och med andra insatser tror jag att det kan gå ännu fortare framåt.

Även andra åtgärder kan bidra till att målet uppnås, anser Unionen. Det kan exempelvis handla om att informera om affärsnyttan med en jämn könsfördelning.

– Jag tror inte att det är helt självklart för alla. Det är för få bolag som har med den aspekten som medskick till valberedningen när de ska leta upp rätt personer till styrelsen inför bolagsstämman, säger Henrik Ehrenberg.

Arbetstagarrepresentanterna i styrelserna omfattas inte av förslaget. Däremot ska de fackliga organisationerna vara skyldiga att sträva efter en jämn könsfördelning när representanterna utses. Även det förslaget avstyrker Unionen.

– Vi tycker inte det är statens uppgift, den diskussionen måste vi föra själva.Vi måste klara att utse representanter som speglar vår medlemskår och vår uppgift.

Inte enbart Unionen nobbar förslaget. Även TCO och Saco är kritiska, uppger TT. Detsamma gäller som väntat arbetsgivarorganisationerna och företagens företrädare. Däremot ställer sig LO och Ledarna bakom förslaget.

Blir kvoteringslagen verklighet ska nivån på styrelserepresentation vara uppnådd senast 2019, annars väntar böter på upp till fem miljoner kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.