Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Bemannia på 4 miljoner

Unionen och Bemannia kommer inte överens om hur de anställdas löner ska se ut. Facket går nu vidare och stämmer företaget till Arbetsdomstolen och kräver över 4,1 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar. Dels till de 57 medlemmarna. Dels till förbundet för brott mot kollektivavtalet.
Sandra Lund Publicerad

I över ett år har parterna förhandlat utan att komma överens. Nu väljer Unionen att gå vidare med fallet genom att stämma Bemannia till Arbetsdomstolen.

Det handlar om de anställda på Bemannia och vilken form av lön de ska ha. Enligt Unionen ska de enligt bemanningsavtalet ha månadslön och prestationslön.  Månadslönen är en slags garantilön som baseras på ett visst antal timmar, beroende på hur länge man varit anställd. Jobbar man mer än de timmarna utgår prestationslön.

Men avtalet har en undantagsregel som säger att parterna kan komma överens om en annan löneform. En förutsättning är då att det finns särskilda skäl för det. Men enligt Unionen har Bemannia, utan att komma överens med facket, betalat sina anställda per timme i stället. De 57 medlemmar som berörs av stämningen har därmed gått miste om närmare 1,4 miljoner kronor i rena löner. Och närmare 170 000 kronor i semesterersättningar.

Totalt yrkar Unionen på skadestånd och ersättning på över fyra miljoner kronor. Utöver de uteblivna lönerna och semestersättningar kräver man ett allmänt skadestånd till medlemmarna på 420 000 kronor för brott mot semesterlagen och avtalsbrott om semesterlön. Och ett allmänt skadestånd till medlemmarna för kollektivavtalsbrott på 1 710 000 kronor.

Därutöver yrkar Unionen att bolaget betalar ett skadestånd till förbundet på en halv miljon kronor.

Bemannia hyr bland annat ut sina anställda till kontor som sysslar med administration, it och även till myndigheter. De som berörs av stämningen har framför allt jobbat med kundtjänst hos olika myndigheter. Däribland Pensionsmyndigheten,  Transportstyrelsen och även Västtrafik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.