Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Bemannia på 4 miljoner

Unionen och Bemannia kommer inte överens om hur de anställdas löner ska se ut. Facket går nu vidare och stämmer företaget till Arbetsdomstolen och kräver över 4,1 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar. Dels till de 57 medlemmarna. Dels till förbundet för brott mot kollektivavtalet.
Sandra Lund Publicerad

I över ett år har parterna förhandlat utan att komma överens. Nu väljer Unionen att gå vidare med fallet genom att stämma Bemannia till Arbetsdomstolen.

Det handlar om de anställda på Bemannia och vilken form av lön de ska ha. Enligt Unionen ska de enligt bemanningsavtalet ha månadslön och prestationslön.  Månadslönen är en slags garantilön som baseras på ett visst antal timmar, beroende på hur länge man varit anställd. Jobbar man mer än de timmarna utgår prestationslön.

Men avtalet har en undantagsregel som säger att parterna kan komma överens om en annan löneform. En förutsättning är då att det finns särskilda skäl för det. Men enligt Unionen har Bemannia, utan att komma överens med facket, betalat sina anställda per timme i stället. De 57 medlemmar som berörs av stämningen har därmed gått miste om närmare 1,4 miljoner kronor i rena löner. Och närmare 170 000 kronor i semesterersättningar.

Totalt yrkar Unionen på skadestånd och ersättning på över fyra miljoner kronor. Utöver de uteblivna lönerna och semestersättningar kräver man ett allmänt skadestånd till medlemmarna på 420 000 kronor för brott mot semesterlagen och avtalsbrott om semesterlön. Och ett allmänt skadestånd till medlemmarna för kollektivavtalsbrott på 1 710 000 kronor.

Därutöver yrkar Unionen att bolaget betalar ett skadestånd till förbundet på en halv miljon kronor.

Bemannia hyr bland annat ut sina anställda till kontor som sysslar med administration, it och även till myndigheter. De som berörs av stämningen har framför allt jobbat med kundtjänst hos olika myndigheter. Däribland Pensionsmyndigheten,  Transportstyrelsen och även Västtrafik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.